Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Taylorsystemet en grundval för industriens förnyelse. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommer ett sådant samarbete verkligen till stånd mellan de
båda parter, vilka — trots påtaglig intressegemenskap — så
länge till allmän och ömsesidig skada förbrukat sina krafter i
split och tvistigheter, då är det också blott naturligt och
rättmätigt, att båda inhösta sin del av den uppkommande vinsten.
Tack vare det objektiva studiet av arbetsprocesserna äger man
nu också förmåga att på ett vida mer exakt sätt fastslå det
belopp, vilket i form av ökad lön bör komma arbetaren till
godo för den högre arbetsprestationen. Möjlighet har skapats
att fastställa det mått av arbete en enligt rationella grunder
utbildad och under gynnsamma förhållanden verksam arbetare bör
kunna åstadkomma under viss tidsenhet. Detta mått lägges
till grund för avlöningsberäkningen.
Uppnås det fastställda pensum, tilldelas arbetaren utöver lönen
en tilläggspremie, ett förfaringssätt, vilket enligt Taylors egna
beräkningar kan medföra en ökning av den normala lönen med
30—100 %. Och då produktionsförmågan är fastställd på
vetenskapliga grunder, blir denna höjning också av varaktig natur.
Den godtycklighet vid löners och ackordsatsers bestämmande,
vilken kommit så mycket ont åstad, försvinner och ersattes med
efter objektivt studium uppgjorda och på underlag av verkliga
fakta vilande fasta lagar.
Den nya läran har visat, att ökade löner icke alltid behöva
betyda detsamma som höjda priser. Med full rätt kan Taylor
utslunga sin berömda programsats: hög lön — låg arbetskostnad.
Den skenbara motsättningen mellan dessa begrepp har genom
Scientific Management utjämnats till skapande av »det största
välstånd åt arbetsgivaren såväl som åt arbetaren.» Man kan
med fog tillägga: och även åt konsumenten.
Direktören för Taylor Society i Förenta Staterna, Harlow
S. Person, karaktäriserar på följande sätt det inflytande, som
genom Scientific Management utövas på produktion och
distribution:
1) Större arbetsintensitet hos den enskilde arbetaren utan
större uppoffring av fysisk och psykisk energi.
2) Större vinst av maskiner och utrustning.
3) Större vinst av materialet.
4) Som resultat lägre kostnader, större vinster, högre löner
och i många fall lägre försäljningspriser.
5) Precisa leveranstider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
