Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - 400-årsminnet av Luther i Worms. Av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400-ÅRS-MINNET AV LUTHER I WORMS
AV ÄRKEBISKOP NATHAN SÖDERBLOM
400 år ha förflutit sedan den dag, om vilken Thomas Carlyle
skriver, att Luthers »uppträdande där den 17 april 1521 kan
betraktas såsom den största tilldragelsen i Europas nya historia, jå,
som utgångspunkten för civilisationens hela följande historia».
Först några ord om vägen dit.
Många pilgrimståg och vandringar hava i västerlandet
företagits med brinnande hjärtan. Låt mig påminna om den helige
Frans Poverellos vandring med vännerna till Rom. Eller hans
sista färd, då bröderna buro honom, levande i anden men till
kroppen redan ohjälpligt förlorad, hem till Portiuncula vid det
älskade Assisi. När den lilla j ungfrun, La Pucelle d’Orléans, år 1429
förde sin konung i triumf att krönas i Rheims, var visserligen
färden förbunden med vapnens buller, men den äger ändå, tack
vare hennes Gudsumgänge, en välsignad plats i religionens
historia.
Större betydelse fick den färd som vi nu påminna om. Den
2 april 1521 tog människans historia vägen med Luther från
den lilla staden vid Elbe till Worms. Det var tredjedag påsk.
Våren hade varit tidig. Nu kom kylan, men lärkorna sjöngo
och sädesbrodden tittade fram. I Naumburg ville en präst i
besynnerlig välvilja uppmuntra munken med att visa en bild av
Savonarola, som för sin iver för kyrkans rening 23 år tidigare
bränts som kättare. Längre fram påminde honom andra
välmenta röster, att i Worms, där det fanns så många kardinaler
och biskopar, skulle han genast brännas till aska, liksom Hus
i Constanz. Luther svarade: »Om de också göra ett bål som
räcker till himmelen mellan Wittenberg och Worms, vill jag,
när jag blir uppfordrad, komma i Herrens namn, bekänna
Kristus och låta honom råda.» Någonstädes på vägen överras-
15. Svensk Tidskrift 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
