Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1921 - Råds-Rysslands nya läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 207
Handelsavtalet med England betecknar en med den ryska
jordens återerövring jämförlig yttre framgång, förutsatt att det ej blott
ratificeras, utan även börjar tillämpas. Blockaden häves, rysk sjöfart
på europeiska hamnar möjliggöres åter, de svåraste principiella hindren
för öppen rysk handel med västeuropeiska länder undanröjas, och
England har förbundit sig att ej direkt eller indirekt stödja de
anfallsföretag mot Råds-Ryssland, som skulle kunna befaras bli organiserade
och tolererade i de länder, som vid världskrigets utbrott hörde till
Ryska riket. Bolsjevikernas motförpliktelse att upphöra med
propaganda-offensiven mot det brittiska väldet i Indien är i praktiken av
synnerligen osäkert värde och sannolikt ej så särdeles svår att kringgå.
Bolsjevikframgångarnas tavla, vid hastigt påseende så bländande
ljus, företer emellertid vid närmare granskning mörka punkter i mängd.
Hela handelsavtalet med England t. ex. är till sin giltighet beroende
av de utslag engelska domstolar kunna komma att fälla i några
bebådade test cases om ryska statens äldre fordringsägares anspråk att
till täckande av sina krav få till England importerat ryskt guld och
ryska varor beslagtagna. Handeln både med England och andra
länder, som kunna tänkas följa Englands nya ryska handelspolitik i
spåren, måste till följd av sakens natur taga formen av
kompensationsaffärer, och förråden av ryska kompensationsvaror, som finnas
i exporthamnarna eller kunna inom nära framtid dittransporteras,
äro säkerligen föga imponerande. Rostatelegrammens optimistiska
förutsägelser om allmän rusning till den ryska marknaden måste tagas
med kritik. Förenta staternas regering t. ex. är visserligen ej principiellt
emot förhandlingar om ett handelsavtal, men den besvarade det ryska
förslaget om sådana med en rad kitsliga frågor om garantier för
den fria handeln o. s. v., så avfattade, att även Tjitjerins beprövade
diplomatiska skicklighet måste få ytterst svårt att ge svar på dem utan
alt offra kommunismens heligaste grundsatser.
Vad de inre förhållandena i Råds-Ryssland beträffar, är man van vid
att de framställas antingen sotsvarta med profetior om
sovjetregeringens fall i nästa vecka eller ock paradisiskt idealiska, dock med
lätta reservationer för den på blockadens räkning skrivna livsmedels-,
bränsle- och transportnöden. Som motvikt mot bägge slagen av
vrångbilder kunna ett par mot bolsjevikerna närmast sympatiskt
stämda engelska ögonvittnesrelationer rekommenderas, båda dock
grundade på relativt flyktiga iakttagelser under mycket korta besök
i Ryssland. Professor Bertrand Russell, den aristokratiske anhängaren
av engelsk »skråsocialism» (Guild socialism) och från världskrigets
första år bekant som oförfärad sägare av impopulära sanningar,
vistades i Ryssland med en engelsk arbetaredelegation 11 maj—16 juni
1920, och den klart radikale vilden H. G. Wells gjorde i sällskap
med sin unge son ett liknande informationsbesök där under 15 dagar i
september—oktober samma år. Russells bok, The practice and
theory of Bolshevism har nyss utkommit i en god dansk
översättning (Bolsjevismen i teori og praksis, H. Koppels förlag,
Köpenhamn 1921); af Wells’ Russia in the shadows föreligger en
14. Svensk Tidskrift 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
