Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1921 - Råds-Rysslands nya läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 DAGENS FRÅGOR
i andra har den utsatts för hårda belastningsprov med ännu osäker
verkan, och facit, i den mån det approximativt kan uträknas, blir,
att man med fullt fog kan tala om ett »nytt läge» — med ytterligare
utvecklingsmöjligheter åt mycket skilda håll.
Kronstadtäventyret gav ett nytt bevis, om ett sådant efter Wrangels
nederlag längre krävdes, på att bolsjevikernas välde i Ryssland ej
kan störtas genom attacker utifrån periferin. Namnet Koslovskij har
fogats till den långa listan besegrade »vita generaler», och betecknande
nog uppträdde Kronstadtrevolten hela tiden under röd flagga, och
dess »Isvestija» liksom dess gniststation bedyrade med nervös iver
rörelsens trohet mot rådssystemet, som man sade sig vilja reformera
men ej störta över ända. Emigrantryssarnas våldsamma
ryktesreklam för revolten torde i själva verket ej oväsentligt ha underlättat
dess undertryckande och framstår nu efteråt såsom kanske främst
en manöver mot förhandlingarna i London om Krassins handelsavtal
och i Riga om freden med Polen. I Kronstadt och Petrograd verkade
detta febrila emigrantintresse för de revolterande matroserna endast
komprometterande och förlamande på bolsjevismen inhemska fiender,
och det fantastiska övermåttet av uppdiktade kontrarevolutionsnyheter
måste i hela Västeuropa få till följd betydligt ökad skepsis, när
ryktesmaskineriet i Helsingfors, Reval o. s. v. nästa gång sättes i full fart.
Det blir förmodligen aldrig utrett, i vilken utsträckning revolutionära
emigrantstämplingar kunna ha varit verksamma för revoltens startande.
Måhända spelade i början det lokala självsvåldet rent av huvudrollen,
om än både emigrantreaktionära och inhemskt socialrevolutionära
uppviglare tidigt började sitt smidesarbete med det varma järnet.
Visst är i alla händelser, att Kronstadtäventyret aldrig för
sovjetmyndigheterna betydde den förtvivlade kamp på liv och död, som
det fick i sensationstelegram och på dem byggda lättrogna utläggningar.
Å andra sidan saknas alltjämt fullt autentiska uppgifter om revoltens
återverkan på bolsjevikväldets känsliga livsnerv, den röda arméns
disciplin. Vare därmed huru som hälst, upproret är nu
oemotsäg-ligen »likviderat» utan att bolsjevikerna därvid ens behövde förlora
de genom isen vid Kronstadt bundna krigsfartygen. Hade revolten
utbrutit ett par månader senare, så hade man väl fått bevittna en
starkt moderniserad ny upplaga av »fetaliebrödernas» eller »Fribytarens
på Östersjön» spännande äventyr eller åtminstone ett
Östersjömot-stycke till .»Potemkin Segrarens» beryktade rymningsfärd från Sevastopol
till Rumänien.
Utåt kännetecknas Råds-Rysslands nya läge därutav, att det formellt
nu lever i fred med alla sina närmaste grannar med undantag av
Rumänien, som emellertid inlett officiösa »pourparlers», förberedande
officiella fredsunderhandlingar. Fredsfördrag ha ingåtts med Finland,
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Turkiets Angoraregering, Persien och
Afghanistan. Lydiga vasallrepubliker ha upprättats i Karelen, Vit-Ryssland,
Ukraina, Aserbeidjan, Georgien, Armenien, Buchara och Transbaikalien
(»Yttersta Österns republik»). Endast i Ukraina och sannolikt här
och där i Sibirien stå väpnade skaror i fält mot den röda armén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
