- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
184

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några synpunkter på svensk tullpolitik. Av Arthur Montgomery

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyska, även om de förra kanske gjorde sig mindre märkbara.
Men vidare ligger det i sakens natur, att 1911 års tulltaxa, som
framgick som resultat av revisionsarbetet och
traktatförhandlingarna, på intet vis kunde anses representera någon
normaltyp för en svensk tulltaxa. Hänsyn till traktatpolitiken hade
ju hela tiden varit en dominerande synpunkt för
revisionsarbetet. Detta ledde givetvis till ett förstärkande av tullskyddet för
sådana artiklar, som ansågos ha särskild betydelse ur
underhandlingssynpunkt. Och man har anledning tro, att åtminstone
vissa spillror av dessa, till kompensation avsedda förstärkningar
räddades igenom traktatsförhandlingarnas skärseld in i den nya
tulltaxan. För övrigt är det naturligtvis svårt att genomgående
skilja mellan de tullstegringar, som berodde av traktatpolitiken,
och dem, som bestämdes av andra hänsyn. Emellertid kan det
ej vara något tvivel om att de traktatpolitiska synpunkterna
hade djupgående återverkningar även på de delar av tulltaxan,
som hade mindre betydelse ur förhandlingssynpunkt. Särskilt
bör det framhållas, att den till en ej så obetydlig del av
traktathänsyn motiverade specialiseringen av varurubrikerna nådde
ett omfång, som inte endast gjorde taxan svårhanterlig och
oöverskådlig utan också måste framkalla andra olägenheter.
Särskilt har det påpekats, att den medförde risk för en
oekonomisk splittring av produktionen.

Det framgår av allt detta, att den tulltaxa, som gällde vid
krigsutbrottet, var i hög grad betingad av speciella och
tillfälliga förutsättningar. Och i åtskilliga fall, där tullsatserna
motiverats med skäl, som gjorde anspråk på en mera allmängiltig
karaktär, nödgas man nog erkänna, att motiveringen lämnade
en del övrigt att önska. Som exempel kan nämnas, att relativt
stor hänsyn tagits till risken för dumping, och detta, ehuru
ingen tillfredsställande utredning förelåg beträffande den
fundamentala frågan, om och i vad mån detta fenomen verkligen
gjort sig märkbart här i landet. En fråga, som också skulle
ha varit av stort intresse att ha fått en ingående utredning av,
var förhållandet mellan tullpolitiken och de monopolistiska
sammanslutningarna inom landet, ett ämne som vid revisionen
endast ägnades en ganska flyktig uppmärksamhet. Och slutligen
skulle det naturligtvis ha varit önskvärt att som grundval för
det hela ha kunnat bygga på en omfattande undersökning av
tullsystemets verkningar, i den mån en sådan undersökning över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free