Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Omoto-Kyo. En ny religion? Japansk bolsjevism?. Av Vilmar Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tron på kejsarens gudomliga ursprung, tron på Japan såsom
gudarnas heliga land, tron på lokala och personliga skyddsgudar
såsom hjälpare m. m. Och det för denna trosbekännelse nya och
egendomliga, artikeln om stiftarinnan etc., innebär intet mot shinto
stridande, ty det är ej första gången gudarna tagit sin boning i en
människa och talat genom henne. Först i artiklarna 8 och 10
möter oss i en mycket försiktig form det som för Omoto-kyo
är det utmärkande och som ger den dess farliga karaktär, och
som blott en sammanställning med rörelsens praxis, chinkon
kishin, kan lära oss fullt förstå.
Är nu Omoto-kyo en shintosekt, så är ju
myndigheternas animositet mot rörelsen ägnad att väcka särskilt
uppseende, ty shinto är dock, trots all proklamerad trosfrihet och
religionslöshet, den av statsmyndigheterna gynnade religionen,
varför en ny livsyttring inom densamma egentligen borde
hälsas med glädje. Ty även sedan shinto blivit avskaffad som
statsreligion, har den behållit sin plats i det japanska
samfundslivet och undervisningssystemet, så att skolbarnen alltfort
fått lära sig shintohymner och deltaga i processioner och
vallfärder till shintotemplen; vissa riter inför kejsarens bild ha
varit obligatoriska, och på allt sätt har det japanska folket
tränats och uppfostrats till patriotism genom shinto.
Myndigheternas hållning mot denna sekt är därför ägnad att förvåna,
och man måste fråga efter orsakerna därtill.
Mot den av Omoto-kyo förkunnade starka chauvinismen, tror
jag knappast, att de japanska myndigheterna ha några
allvarliga invändningar att göra. Den naiva anspelningen hos Kokusai
på tyske kejsarens storhetsdrömmar är väl närmast att fatta
som en gest inför det talrikt företrädda, i hög grad
germanofoba anglosachsiska elementet i främlingskolonierna.
Såsom verkligen farliga måste däremot framstå de med
Omoto-kyo’s religiösa förkunnelse sammanknippade socialrevolutionära
tendenserna, och här menar jag, att vi ha pudelns kärna.
Omoto-kyo’s mot de härskande klasserna fientliga propaganda
anknyter direkt till dess i trosbekännelsens åttonde och tionde
artiklar uttryckta rättfärdighetsbegrepp och
vedergällningsprincip, om vi nu kunna använda dessa termer utan att bli
missförstådda. Och sitt närmaste rörelsefält får den i Omoto-kyo’s
religiösa praxis, den redan omnämnda chinkon kishin.
Den rättfärdighet, som kräves i art. 10, få vi ej tolka som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
