Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Rudbeckius. Av S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKIUS
AV PROFESSOR S. J. BOETHIUS
Meningen med denna framställning är ej att ge en ingående
biografi av den berömde Västerås-biskopen utan att söka
historiskt belysa hans andel i det jättearbete, varigenom under
faror och nöd grunden lades till ett kulturarv, varpå vårt folk
ännu till stor del lever.
Johannes Rudbeckius föddes den 3 april 1581 i Almby socken
nära Örebro. Hans moder Kristina Bose var prästdotter och
tillhörde en ansedd Närikessläkt, men hans fader var en till
Sverige inflyttad Slesvig-holsteinare, som hertig Karl (Karl IX)
anställt i sitt hertigdömes förvaltning, först som häradsskrivare
och sedan som stadsskrivare i Örebro. Med anledning av faderns
nationalitet blev han av sin fiende Messenius kallad«»en bottenjute»,
men han var i högsta grad en representant för denna tids
storvulna svenskhet. Att flera av våra nationella föregångsmän
— före Rudbeckius t. ex. Engelbrekt — varit av utländsk härkomst,
bör ej anses som ett tecken till nationell svaghet hos vårt folk.
Tvärtom. Den assimileringsförmåga, varom det vittnade, skulle
ej funnits utan en stark nationell livskraft. Ett bevis på sitt
svenska sinnelag gav Rudbeckius redan vid 22 års ålder, då han
av fosterlandskärlek avslog anbud om professurer i Tyskland,
som han under sin första utländska resa fick mottaga.
Själva anbuden visa, att hans ungdomsstudier måste ha varit
grundliga. Dessa hade bedrivits först i Örebro skola, sedan i
stiftsskolan i Strängnäs och efter 1598 vid det nyupprättade
Upsala universitet. Undervisningsväsendets förfall i Sverige
under den egentliga reformationstiden har skildrats i mörka
färger. I åtskilligt kan svartmålningen vara berättigad, men det
är dock att märka, att de många verkligt lärda män, som funnos
i Sverige under början av 1600-talet, studerat vid den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
