Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De ryska koncessionerna och vår handel med Ryssland. Av C. H. Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna sägas vara utan grund. Ur första hand har författaren
av denna artikel sökt samla en del uppgifter rörande
förhållandena, sådana de gestaltade sig i det forna tsarriket i slutet
av förlidet år. Enligt dessa behöver Ryssland kort sagt allt.
Särskilt är kläd- och matfrågan brännande, den senare främst
i de stora städerna. Människorna i allmänhet gå ytterst dåligt
klädda, med undantag dock för armén. Frånsett födoämnen
och beklädnadsartiklar, upptager programmet för inköp från
utlandet främst lantbruksmaskiner, utsädesfrön,
transportmaterial, papper, pappersmassa och handverktyg.
Vad som Ryssland i första hand kan lämna är virke i olika
former, ehuru en av mina sagesman uppgav sig icke tro att
några större lager därav för närvarande funnos tillgängliga. För
egen del skulle jag däremot — på grund av den bekantskap
jag äger om förhållandena inom Arkangelsk-distriktet — icke
vilja anse uppgiften om betydliga virkesupplag vid sågverken
vid Vita havet såsom alldeles ogrundade. Dessutom torde till
utlandet kunna exporteras lin och hampa, ehuru naturligtvis i
betydligt mindre kvantiteter än vad fallet var före kriget. Som
bekant minskades ju produktionen härav avsevärt redan under
krigets första tid. Enligt en uppgift, som jag dock icke varit i
tillfälle att verifiera, skulle linodlingsarealen, som 1913 uppgick
till 1,518,000 desjatiner, hava nedgått till 536,276 desjatiner år
1919 och 300,000 desjatiner 1920 samt produktionen samtidigt
nedgått från 33 millioner pud 1913 till 5,7 millioner 1919 och
2 millioner 1920, så att sovjetregeringen för närvarande skulle
disponera allenast över ett förråd av omkring sex millioner pud.
Vid bedömandet av dessa siffror torde likväl ej böra förbises,
att avsevärda områden, där lin odlades, lågo i de numera
avsöndrade randstaterna.
De varor, som Ryssland för närvarande skulle kunna
exportera, upptagas i en av Högsta Förvaltningsrådet utarbetad
uppgift — vilken uppgift ej heller kunnat av mig verifieras och
därför återgives med reservation — till allenast följande värde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
