Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - En ny Medeltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 467
är det emellertid detta senare som bundits, och så //// vida ar alltså
»krigskommunism» ett mer träffande uttryck än »krigssocialism»,
vilket emellertid ej hindrar, att ett starkt krigssocialistiskt drag
samtidigt präglat utvecklingen genom handelns och produktionens
koncentration i statens hand.
Frågar man då efter orsaken till denna nya bundenhet, så kan
nog den egentliga orsaken sökas i att man satt och önskat sätta
prisbildningen ur funktion. Prisbildningen, stödd på det allmänna
betalningsmedlet, har nämligen den underbara egenskapen att giva
människor fullständig frihet i valet mellan alla befintliga
förnödenheter, endast med den begränsning som ligger i storleken av
vederbörandes totala penninginkomst. Detta maskineri har ej varit
väl anskrivet under kriget, delvis med och delvis utan skäl. Den
berättigade misstron har haft sin grund i en riktig uppfattning om
följderna av knapp tillgång på livsförnödenheter vid stor ojämnhet
i inkomstfördelningen, i det att de rika på en fri marknad då äro
i stånd att göra sin efterfrågan gällande i en grad som kunde
utestänga andra från att få t. o. m. de elementäraste behov täckta.
Denna synpunkt utgör ransoneringens principiella grundval, ehuru
utförandet som sagt ytterligare ökat bundenheten. Det oberättigade
i tendensen har däremot härstammat från en lika farlig som
ineffektiv strävan att hindra den allmänna prisstegringen att göra sig
gällande, utan att likväl avstå från den ökning i penningmängden,
som är dess orsak; man har då måst upphäva den fria marknad,
där prisstegringen skulle ha framträtt. Så förklaras exempelvis
hyresstegringslagen. Tjänstepliktslagen utgick slutligen från en i
mycket berättigad uppfattning, att statens och de särskilt nödvändiga
företagens förmåga att med prisbildningens hjälp locka till sig
arbetskraft ej skulle verka tillräckligt snabbt eller alltid tillföra dem
just de krafter som bäst behövdes för ändamålet. Men därjämte
medverkade i fråga om tjänstepliktsförslaget också oböjdhet att behöva
konkurrera orn arbetskraften med de oerhört lönande
krigsindustrierna och att sålunda tvingas till betalning av ännu högre löner än
dessa; utgångspunktens riktighet i detta hänseende bekräftades också
ar de löner den statliga bränsleavverkningen -— för vars räkning
lagen skulle ha kommit till stånd — nu förmåddes att betala, då
lagen ej blev verklighet.
Emellertid är det omöjligt att se bort ifrån de snart sagt obegränsade
verkningarna för hela den moderna civilisationen av att
människornas frihet i val av sysselsättningtoch levnadssätt upphäves, av att
prisbildningen och den fria marknaden få försvinna. En sådan
omvälvning skulle i många hänseenden skapa förhållanden som
liknade naturahushållningens och över huvud taget den äldre
Medeltidens. Farhågor i denna riktning är det som till stor del dikterat
en i fråga om sakmaterialet mycket innehållsrik framställning av
den klassiske filologen professor Martin P:n Nilsson i
Statsvetenskaplig Tidskrifts två första häften för i år (Dyrtid och dyrtids-;
organisation i forntiden), ehuru tyvärr dess författares brist på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
