Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - En ny Medeltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 DAGENS FRÅGOR
de säga, att medan man förr gjorde folket bundet vid torvan,
glebce adscriptum, så gjorde man det nu bundet vid minuthandiaren.
Särskilt de lätt förstörbara varorna fingo endast hämtas hos den
handlande, där man en gång blivit antecknad. Och i de fall, då ingen
statlig reglering genomförts men priset ändå skulle hållas nere, var
enda möjligheten den att begränsa försäljningen till de gamla
kunderna och begränsa tilldelningen även i fråga om dem. För sådana
stackars människor, som kommo från andra orter eller som blott
begagnat sin eljest såsom oförytteiiig ansedda rätt att byta
leverantör efter behag, kunde det då bli nästan en omöjlighet att få
något med av sådana varor.
Men ransoneringen och dess konsekvenser voro blott en sida av
den nya ekonomiska bundenheten. I sin ojämförligt betänkligaste
form har denna inträtt till följd av hyreslagstiftningen. Utan att
skapa den jämna fördelning av bostadsutrymme, som dock skulle
ha blivit en följd av en ransonering, har denna lagstiftning låst fast
varje människa vid den bostad han eller hon haft — om de
nämligen haft någon — och följaktligen även hyresvärden vid de
hyresgäster ödet tillskyndat honom den 25 maj 1917, då lagen från början
trädde i kraft. Här har nästan varje spår av marknad på den
ifrågavarande förnödenheten försvunnit, »hyreslistorna» ha upphört
såsom en meningslöshet, då all frihet i valet av bostäder
tillintetgjorts, och som följd därav ha svårigheterna för nykomlingar att få
sina mest elementära behov tillgodosedda icke i någon riktning nått
en sådan höjd som i bostadshänseende. Här har bundenheten vid
torvan alltså nästan i bokstavlig mening realiserats.
På ett tredje område åsyftades en bundenhet som man visserligen
icke lyckades få genomförd i Sverige därför att den troddes i första
hand skola gå ut över de nuvarande innehavarna av den politiska
makten i vårt land, ägarne av kroppsarbetskraften. Det är fråga
om det svenska lagförslaget om allmän tjänsteplikt 1917, vars
motsvarighet genomfördes i Tyskland som »Vaterländischer Hilfsdienst»,
och som hade motstycken även annorstädes, varom femte delen av
Krigsberedskapskommissionens betänkande kan lämna den
intresserade närmare besked. Här var det meningen att tilldela staten en
makt, som kunde binda alla människors frihet i fråga om valet av
sysselsättning, i det att statens organ skulle kunna uttaga fysisk och
andlig arbetskraft för de ändamål som ansågos särskilt viktiga, t. o.
m. om verksamheten bedrevs för enskild räkning.
Även andra exempel på samma tendens skulle kunna nämnas,
men vad som särskilt behöver framhållas är, att det knappast i
något av dessa fall, de må ha varit berättigade eller oberättigade,
varit fråga om socialistiska tendenser i ordets vanliga mening, utan
i stället om mer eller mindre genomförda kommunistiska åtgärder.
Socialismen, sådan den vanligen uppfattas, låter det allmänna
övertaga hela ledningen av den ekonomiska verksamheten i landet men
lämnar såväl den enskildes konsumtion och efterfrågan över huvud
även som hans val av sysselsättning fria. I de nu behandlade fallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
