Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - Engelska krigsvinster och franskt missnöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 DAGENS FRÅGOR
syriska frågan gör en offentlig debatt överflödig. Med ordet ordnande
mena vi då först och främst att med det snaraste datum fastställes
för engelsmännens utrymmande av Syrien samt att, innan Frankrike
börjar sina förhandlingar med araberna i Syrien, alla de ekonomiska
resurser som avses för dessa områdens behov helt och hållet
överlämnas åt den franska regeringen och dess bestämmande.» Tonen
är ju närmast ultimatumartad, men ändå förekommo dessa ord i
numret före det, i vilket den österrikiska fredens undertecknande
skildrades. Redan innan man hunnit ens dit, har tonen de allierade emellan
alltså fått en skärpa som säger mycket, och för visso kommer frågan
om nyordningen av hela det område som sträcker sig mellan Persien
och Medelhavet att spela en avgörande roll för utvecklingen av
förhållandet mellan Frankrike och England.
Ehuru avlägset från de områden, där Frankrike känner sina
intressen mest kränkta av engelsk expansionspolitik, har Persien blivit
anledningen till en plötslig stegring av misstroendet till engelska
försäkringars värde. Också utgör ju den engelsk-persiska
överenskommelsen av den 9 augusti 1919 en Tusen-och-en-natt-triumf för den
engelska politiken, materiellt så glänsande att man i de engelska
presskommentarerna mött samma blygsamhet, som stundom kan
iakttagas, när segraren i någon spekulativ jättekupp intervjuas. »Den
engelska politiken har genom ett av de mästaredrag, som den är van
att utföra och som bringar den mer vinning än ära, lyckats göra
Persien till ett engelskt protektorat.» Orden äro Journal de Genéves.
I Frankrike minnes man Egypten — och tänker på att icke ens ett
utrymningslöfte till de europeiska makterna förknippas med Persiens
besittningstagande, blott ett löfte till Persien att respektera dess
integritet.
Den föregående engelsk-ryska papperslappen av samma innebörd
och dess historia har redan på sin tid skildrats i denna tidskrift.
Det är nu i fransk press man finner de bittraste påminnelserna därom,
och anspelningarna på a scrap of paper äro inte långt borta. Man
påpekar, att det engelska löftesordet redan spelat sin roll, och inan
menar spelat ut. Den engelsk-ryska överenskommelsen av den 30
augusti 1907 inleddes med orden »Storbrittannien och Rysslands
regeringar, som ömsesidigt förbinda sig att respektera Persiens integritet
och oberoende» .. . Som man vet, säger numera Le Temps, hade
denna överenskommelse till främsta innebörd att i Persien utskära
en engelsk och en rysk zon, och det är svårt att ge samma ord en
annan betydelse än 1912, d. v. s. »une simple précaution oratoire».
— Man skulle kunna säga att sanningen härvidlag är på marsch från
östern.
De sista kapitlen i Persiens historia äro också ägnade att göra den
franska kritiken frispråkig. Efter överenskommelsen av 1907, som
ju Persien nekade att erkänna, inleddes den rysk-engelska
samverkan till integritetens upprätthållande med en av Ryssland underblåst
revolution, som gav denna makt anledning att besätta den rikaste
delen av Persien. I öm omsorg orn landet förbjöds därpå Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
