Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - »Militarismens bankrutt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 DAGENS FRÅGOR
modärna Tyskland överhuvud har utvecklat, Tysklands egentligen
originella insats i nutidskulturen».
»Den bet0d en gennem utraettelig Flid og uselvisk Hengivelse, i
Menneske-aldre oparbejdet, kaempemaessig Organisation af Vidén og Kunnen,
Underord-ningsevne og Forerdygtighed, Forudseenhed og Vovemod, altsammen baaret
oppe af en religiöst opfattet Offervillighed indtil Döden. —
Militser Uddannelse maa nedvendigvis uddanne Sansen for selv det
tilsyne-ladende ubetydeligste, fordre pinlig beregnet og beregnende Nejaglighed, krseve
Forudseenhed, lynsnar Beslutsomhed, hensynslös Ssetten Energien ind —
alt-sammen under Bevidstheden om, ät vedkommende Individ i det overvejende
Antal Tilfselde ikke höster noget Resultat for sig selv af det, han lider, handier,
ofrer.
Og ligesom det enkelte Menneske af den möderne militäre Opdragelse maatte
udvikles til ät kunne blive en avtomatisk fungerende lille Maskindel af et
ham overlegent Hele; maatte han efter Omstsendighederne kunne optrsede som
en med alle Evner i potenseret Form virkende Personlighed. Den menige
Månd, der kunde blive f0rt som en lille Br0kdel af sin Kolonne, flk i et saerligt
Hverv, som Vagtpost, Ordonnans, Patruljeferer Brug for den hojest udviklede,
selvstcendige Konduite.
Tendensen i möderne militär Uddannelse gik netop ud paa ät bevare en
Menig i hver Förer og udvikle en Förer i hver Menig.»
Detta är, kan man invända, blott en sida av saken — men det ar
dock en sida därav. Och mycket ligger otvivelaktigt även i Larsens
tes, att det var denna anda, som också satte sin prägel på den tyska
skolan, »vilken icke var någon biografteater till behagligaste möjliga
meddelande av kunskaper, utan först och sist en sträng p/f/c/skola»,
på industri och handel — »det fanns mer militarism i ett tyskt
modemagasin än i mången småstats här» — och icke minst på
socialdemokratins organisation, vilken, enligt ett citat från Richard
Dehmel, »blott hade kommit till stånd i kraft av vår militära
utbildnings förebildliga inflytande».
Men å andra sidan betonar han — samtidigt med att han lämnar en
på intresseväckande synpunkter och fint tillspetsade vändningar rik
framställning av finanskapitalismens, den liberala intelligensens och
socialdemokratins kamp mot militarismen — att just i det, som
framför allt var den tyska militarismens styrka, också låg fröet till dess
undergång. »Denna lydnadens offervillighet intill döden under
erkännande av en obetingad auktoritet» förutsatte /ro, och då denna
brast, slog lydnaden över till sin motsats.
Mot dogmen om de välsignelsebringande verkningarna för världen
av den tyska militarismens död ställer sig förf. ytterst skeptisk, av flera
skäl och i sista hand med tanke på den samhällsordning, som tycks
vilja taga arvet med användning av den dödes egna vapen —
bolsjevismen.
Också på en annan punkt hyser han sina tvivel mot de modärna
lärorna, och det på den med hänsyn till de praktiska
konsekvenserna viktigaste. Är militarismen i världen utrotad i och med den
tyska4? Med mycket eftertryck gör han gällande — ensidigt, men
med ett visst fog — att denna i själva verket dukade under för en
annan »nationalmilitarism», den franska, av vilken han också ger en
kort framställning, ytterst läsvärd för var och en som låtit sig på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
