Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Skandinavisk handelspolitik. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålla till godo med enbart eller företrädesvis hvarandras
marknader; ty det skandinaviska handelsområdet är dock en
obetydlighet jämfördt med blott en enda stormakts
konsumtionsområde. Det ligger därför i sakens natur, att utbytet de
skandinaviska länderna emellan spelar en jämförelsevis underordnad
roll i de tre ländernas totalexport. I (den samma dag som
skandinaviska handelsmötets öppnande utkomna) skriften Bidrag till
frågan om ett ekonomiskt närmande mellan de skandinaviska
länderna, (Sthlm, Norstedt, 339 sid., 6 kr.), som innehåller
uppsatser af 11 författare från de tre länderna, har prof. Wohlin
beräknat exporten på Skandinavien till 8—12 % af hvarje
särskildt skandinaviskt lands utrikes omsättning.
Det är visserligen ej blott möjligt, utan ganska säkert, såsom
prof. Wohlin också framhåller, att den mellanskandinaviska
omsättningen skulle kunna ökas genom en ändrad
handelspolitik; ty därigenom skulle uppstå en differentiering, en ökad
arbetsfördelning mellan de tre länderna, så att hvart och ett af dem
begränsade sig till de områden, där dess förutsättningar äro
störst. Men någon mer djupgående utveckling i denna riktning
förefaller knappast vara att räkna med, och därvid har man
en utgångspunkt i erfarenheterna från mellanrikslagens tid.
Prof. Morgenstierne, den trognaste förkämpen för skandinaviskt
samarbete på det handelspolitiska området sedan en mansålder,
erinrar i sitt bidrag till den nyss nämnda skriften, att Norges
export till Sverige under mellanrikslagen steg från 11 1/3 % till
15 3/4 % af dess totalexport, för att efter lagens upphäfvande
sjunka ända till 8 %, medan motsvarande siffror för importen
från Sverige voro 8 1/2—13 3/4—8 1/2 %. Dylika verkningar äro
visst icke att förakta; men någon djupgående ändring i
ländernas näringslif beteckna de icke; och med den starka
ekonomiska utveckling båda länderna tagit efter hvar sina linjer sedan
1897 är snarast mindre ändring att genom en motsvarande
ordning vänta nu. Hvad åter beträffar varubytet mellan
Danmark och Sverige, kan det väl knappast väntas bli lika mycket
påverkadt af en tullförbindelse som det svensk-norska, eftersom
ländernas stora ekonomiska olikhet och det låga danska
tullskyddet redan nu böra ha tilllåtit mera af den öfver hufvud möjliga
samfärdseln. I en annan uppsats i den här gång på gång citerade
skriften har d:r Karl Åmark upptagit just denna fråga till särdeles
vederhäftig och klargörande behandling, så långt detta är möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
