Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 11. 1. 1917 - »En generaldirektör och fem byråchefer» - Gabriel Hanotaux och fredsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid placeras på de riktiga punkterna. De nya verken ha väl
delvis med prisvärd modernitet sökt uppdela de mekaniska
sysslorna på billigare arbetskrafter, men de dragas ändå från början
med en bra respektabel stab af första, andra och tredje gradens
tjänster. Mycket lätt pläga dessa tilltaga i antal, utan att just verkets
egna uppgifter motsvarande tillväxa. Dylik utökning af statens
medelmåttigt aflönade ämbetsmannapersonal är mindre lämplig, därest ett
högt procenttal af arbetet — kanske 67 eller 75 % — kunde förrättas af
skolade och väl ledda tjänstemän med enklare förutsättningar. Tidens
utveckling borde gå mot en organisation med högt kvalificerade, därför
ock högt aflönade samt för resultaten verkligen ansvariga chefer, ett
fåtal väl ställda afdelningschefer etc. samt för det löpande arbetets
relativt mekaniska sysslor en lägre tjänstekår, som då kunde få
ganska god ersättning i förhållande till sin utbildning och ställning.
Särskildt delikat kan frågan om riktig samverkan mellan de
hvarandra rätt närstående styrelserna bli. Det saknas ej förut inom
förvaltningen exempel på ämbetsverk, hvilkas samverkan emellanåt
yttrat sig i en utpräglad böjelse att småkifvas med hvarandra. Ju
närmare bekantskap, dess mindre vänskap, hvilket ju blott är en
omvändning af det gamla e longinquo major reverentia. Äfven ur denna
synpunkt måste det anbefallas, att utvecklingen af nya organ för de
sociala uppgifterna sker med synnerlig uppmärksamhet för det
planmässiga. Utan att precis säga, att de nya sociala seglen tillskurits
i för stora dimensioner, har man dock skyldighet att kräfva, att inga
nya klutar tillsättas i onödan och för syns skull. En onyttig
segelbörda är icke bara besvärlig utan kan bli farlig för farkostens
manövrering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
