Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 11. 1. 1917 - »En generaldirektör och fem byråchefer»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erforderligt för de redan nu på den högsta centralförvaltningen ankommande
sociala förvaltningsuppgifterna, omedelbart kommer till stånd och blir så
anordnadt, att det är färdigt att bereda och mottaga de år efter år
nytillkommande förvaltningsuppgifterna. Dessa skulle eljest få anförtros åt olika, på
dessa områden mindre sakkunniga myndigheter eller ock föranleda upprättande
af nya, fristående förvaltningsorgan, till afgjordt men för uppgifternas
vederbörliga tillgodoseende och sammanhållande samt säkerligen äfven ur
kostnadssynpunkt. — —»
Det fanns folk, som tolkade den sista meningen så, att den nya
styrelsen med tiden skulle få sin hufvuduppgift i att ta om händer
den sociala försäkringens organisation, men däraf vardt intet.
Törhända vore en dylik anordning förenad med oöfverstigliga
svårigheter, men dessa äro åtminstone icke tillräckligt kända för
allmänheten, hvilken mest har en oklar känsla af att våra modernaste
reformatorer äflats att som förvaltningsorganisatörer slå gamle Axel
Oxenstiernas rekord genom att upprätta så många nya kollegier och
styrelser som möjligt, utan att man ens i någon mån fått intryck,
att hans Eliasmantel fallit på de rätta skuldrorna. Kommerskollegiets
utsvällning till ett verk med 461,100 kr. stat och det nya
Riksrevisionsverket ha lyckligtvis ställts på framtiden; men ingen vet hvad
som kan komma att betraktas som administrativt existensminimum
efter krigets slut.
Åtskilliga drag i denna utveckling äro betänkliga. Till en början
är tiden länge sedan mogen för en varning mot uppfattningen, att
hvar och en bland samhällets krämpor ofelbarligen botas med samma
kur: 1 generaldirektör + 5 byråchefer, eventuellt med förstärkning
af dosen, där det onda visar sig mycket inrotadt. Staten har ej
egentligen skördat några lagrar vid sina ansträngningar nu under
kristiden att ta hand om allting, och därvid är det särskildt fråga,
om icke en del krafter från de nya ämbetsverken snarast verkat i
förvirrande riktning. Det förhåller sig under alla omständigheter
tyvärr icke så, att ett nytt ämbetsverk alltid tillför staten den högsta
sakkunskapen på området.
För det andra är det i och för sig en olägenhet, att de nya
uppgifterna i så stor utsträckning anförtrotts åt nya ämbetsverk, i stället
för att infogas i redan befintliga, på lämpligt sätt ombyggda verk.
Det är alltid en fara att dylika nybildningar, tillkomna under mäktigt
parlamentariskt beskydd, icke skola kunna hålla sig lika fria från politiska
inflytelser, som till vår lycka i allt väsentligt varit fallet med de
gamla ämbetsverken under flere mansåldrar, en fara som ytterligare
ökas genom de mer eller mindre fullständigt osakkunniga
parlamentariska »råd», hvarmed de utrustats. Man har under några år haft
intrycket, att hvarje uppåtsträfvande ämbetsman betraktat det som
ett lofligt mål för sin ärelystnad att skapa ett nytt ämbetsverk, som
han kunde bli chef för; till att vara en dylik stege mot äreställena
är dock den svenska centralförvaltningen för god.
För det tredje gäller det verkens inre organisation. Ehuru
kostnadsfrågan härvid spelar en viss roll, är den ej alls hufvudsak;
det betänkliga vid de dryga omkostaderna är, att de kanske ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
