Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Kriget och den engelska fackföreningspolitiken - Krigskartor ur Times
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 323
nitionstillgången, och tillverkningen ställdes genom Munitions of War
Act samt genom upprättandet af ammunitionsdepartementet med Lloyd
George som chef direkt under regeringens kontroll. Men ingenting
hjälpte, alla åtgärder till trots förslog icke den yrkesutbildade
arbetskraften, och detta var hela situationens nyckel. Till slut fann man
det nödvändigt att fastslå, att ingen yrkesutbildad arbetare skulle
användas för arbete, som kunde utföras af icke yrkesutbildad eller
kvinnlig arbetskraft; arbetet i dess helhet skulle organiseras på ett
sådant sätt, att så stor del som möjligt af de yrkesutbildades
arbetstid skulle användas till de sysslor, för hvilka deras yrkesskicklighet
är absolut oumbärlig.
Regeringen hade lyckats få fackförbundens ledning med på detta,
mot det att de icke yrkesutbildade skulle erhålla samma lön, som
de yrkesutbildade hittills erhållit för det arbete som de förra nu
öfvertagit, samt dessutom mot garantier för att alla de gamla
fackföreningsrestriktionerna skulle återinföras efter krigets slut. Men det
visade sig nu som så många gånger förut under de senare årens
strider på en arbetsmarknad i England, att fackföreningsledarnes
mening och understöd numera betyder ganska litet inom den engelska
fackföreningsrörelsen. I dagspressen ha också då och då framskymtat
de vedermödor som regeringen och särskildt Lloyd George haft —
särskildt i de viktiga Clyde- och Newcastledistrikten — för att
genomföra denna för Englands deltagande i kriget nödvändiga »utspädning
af den yrkeslärda arbetskraften» gent emot de envist motspänstiga och
mäktiga fackföreningarna.
I hvilken utsträckning detta skall lyckas, synes ännu vara ovisst.
Men i hvarje fall har detta krigets obönhörliga kraf på effektivitet redan
åstadkommit en fullkomlig revolution inom stora och viktiga delar af den
engelska industrien. Att arbetarne äro misstänksamma mot
försäkringarna att allt efter kriget skall återgå till det gamla, är därför mer än
förklarligt. Har en gång den nya arbetskraften släppts in och blifvit invand i
arbetet, lär nog monopolet för den lilla begränsade klassen allmänt
yrkesutbildade vara brutet; och en återgång till de gamla oekonomiska
metoderna kommer säkerligen att förbjuda sig själf. Att
arbetarorganisationerna komma att definitivt släppa sin förra monopolställning utan strid
är väl emellertid knappast antagligt, och den mening, som säges vara
allmänt spridd bland såväl arbetsgifvare som arbetare, att världskriget
skall få i sitt följe en jättekamp på den engelska arbetsmarknaden,
förefaller alltså mer än väl grundad. Skulle fackföreningarna till slut
få böja sig, hvilket väl är troligt just på grund af att deras maktställning
redan rubbats genom de ovälkomna nykomlingarna, har kriget
onekligen kommit att inleda en ny fas i den engelska
fackföreningsrörelsens historia och nya utveckningsmöjligheter för Englands näringslif.
Bland det utmärkta kartmaterial soni The Times, i
detta hänseende upprätthållande förnämliga traditioner,
tillhandahåller sin läsekrets, ha under sista tiden förekommit några
synnerligen upplysande, detaljerade framställningar af de tyska trup-
Krigskartor
ur Times.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
