Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ålandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visa sig oförenligt med en neutral stats befogade anspråk på
själfständighet.
Hvilka nya kraf på försvarsrustningar en sådan till vår nackdel
förändrad situation skulle framdrifva, det blefve vi snart med
förskräckelse varse. Stockholmsskärgårdens befästande, nya
förbindelseleders upptagande för att om möjligt i skydd af skären kunna komma
förbi proppen, som man med fästningen satt i halsen till hela
Bottniska viken, mera fästningsverk på Gottland och ökad öfningstid på
alla håll — den utmanande pansrade näfve, som en befäst
flottstation på Åland skulle innebära, måste inom kort totalt ruinera hvad
vår vanliga försvarsökning under nuvarande förhållanden möjligen
lämnat kvar af reserver. Det blefve början till slutet.
Men behöfva vi då finna oss stillatigande i en dylik, hotande, nära
framtidsutsikt?
Vi borde det icke. Så uppenbar är äfven den svagares rätt att icke
direkt krossas af en grannes militära nybyggnad, att en bestämd
protest från svensk sida icke behöfver bli verkningslös ... Allra helst
som en sådan protest måste sammanfalla med de påtagligaste
intressen hos England af Östersjön som fritt haf och hos Västerlandets
och hela världens frihetsvänner att icke det ryska tsarväldets
maktområde i norra Europa utvidgas.
Redan talet om Östersjön som »stängdt haf» väckte för några
veckor sedan de bestämdaste engelska gensagor, som också
återverkade i officiösa dementier; sådant tänkte ingen människa på. Men
en Ålandsfästning gör i hvart fall hela norra Östersjön till en rysk
insjö.
Den ryska framryckningen öfver den nybesvurna finska
själfständigheten är ju i full gång. Ett med våld russificeradt Finland och ett
befäst Åland visa ju tydligt hän på konsekvenser af äfven för oss
ödesdiger art.
Men skall den europeiska opinionen komma oss till undsättning
mot de mäktiga krafterna i öster, måste vi åtminstone ha mod och
själfständighet att tala öppet språk, medan tid är. Både våra
ledande statsmän och vår allmänna opinion, ingen bör få säga nu som
på 1830-talet, när Åland förra gången skulle befästas, att det betyder
ingenting, ty »svenskarna ha intet däremot».
Vi stå alla däremot. Icke minst de, som ensamt i fredens och
neutralitetens tecken se den svenska nationens framtid som
själfständigt folk.
Nu har det sagts, att »de ryska åtgärderna genomgående
ha en periferisk karaktär» och äro »af defensiv art»,
åsyftande att hindra ett inträngande af tyska sjöstridskrafter,
särskildt »ett tyskt besittningstagande af den goda och som bas
lämpliga Torpviken». Att denna i och för sig plausibla
förklaringsgrund till åtgärderna är den enda, torde emellertid
ingen insiktsfull militär kunna borga för. Helt andra, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
