Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ålandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänkas få en mot Sverige offensiv karaktär. Novoje Vremja
skref t. ex. den 15 februari 1908, att »Rysslands förhållanden
till Sverige äro de hjärtligaste, hvarför Sverige icke har någon
som helst grund att antaga, att det skulle innebära en fara
för detsamma att lämna Ryssland fria händer på Åland». I
samma andedrag tillade den ryska tidningen lugnande, att
»Ryssland ämnade på sin höjd på Åland skapa en hamn för
små kanonbåtar och tullfartyg, och tanken på allvarsamma
befästningar vore meningslös». Dessa säkerligen inspirerade
uttalanden i Novoje Vremja gällde hvad Dagens Nyheter nu
kallar »det planerade örlogsetablissementet vid en af Ålands
centrala fjärdar» och oförbehållsamt tillskrifver offensiv
karaktär.
Denna bjärta motsats mellan lugnande ord och farliga
verkligheter för åtta år sedan manar till en viss misstrogen
försiktighet gent emot analoga ryska försäkringar äfven nu.
Ålandsfrågan har ej på denna korta tid skiftat karaktär; nu
som då höra defensiva syften och offensiva möjligheter nära
tillsammans vid alla ryska befästningsåtgärder på Åland, och
nu som då äro de offensiva möjligheterna af ett för Sverige så
oroande slag, att ingen svensk har rättighet att söka
bortförklara dem därför, att det råkar finnas tyskvänliga
»aktivister» bland dem, som nu senast här i landet bragt dem
på tal.
Så mycket har af politiska skriftställare och militära
författare i Sverige och utlandet skrifvits om den fara ett af
ryssarna befäst Åland innebär för Sverige, att därom föga i
detta sammanhang behöfver tilläggas. Sin så att säga
klassiska utformning fingo dessa svenska bekymmer i redaktör
Hjalmar Brantings artikel i Socialdemokraten den 7
februari 1908, stilistiskt ett mästerstycke och till sitt innehåll i
många afseenden så träffande, att den alltjämt förtjänar att
läsas och begrundas i de vidaste kretsar. Hellre än att
parafrasera där framlagda vägande argument må vi här låta den
patriotiskt bekymrade socialisthöfdingen själf tala:
En nyskapad rysk Östersjöflotta i ett nytt Port Arthur, knappa
två timmars väg från Stockholms skärgård, sex timmar från
hufvudstaden — det vore att på helt annat sätt än nu ha kolossen inpå
lifvet, det innebure själfklart, att ryske ministerns ord i Stockholm
finge ett eftertryck som hos en vasallstat, men som inom kort skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
