Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Undervattensbåten i världskrigets belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 75
tioner, som öfver hufvud under kriget utförts af U-båtar, och de
hafva tillskyndat den turkiska flottan förlusten af bl. a. två äldre
slagskepp. U-båtarna hafva i öfrigt under krigets lopp tid efter annan
lyckats att tillfoga fienden betydande förluster. Till deras mera
uppmärksammade bedrifter höra U. 9:s framgångsrika anfall mot de
engelska pansarkryssarna Gressy, Aboukir och Hogue, äfvensom
sänkandet af de engelska slagskeppen Formidable i Kanalen samt Triumph
och Majestic vid Dardanellerna. Vidare sänkandet af franska
pansarkryssaren Léon Gambetta samt de italienska pansarkryssarna Amalfi
och Guiseppe Garibaldi i Otrantosundet och Adriatiska hafvet och
af den tyska pansarkryssaren Prinz Adalbert och några lätta tyska
kryssare i Östersjön.
Sammanlagdt hafva U-båtarna under kriget sänkt 5 slagskepp, 8
pansarkryssare, 7 lätta kryssare och 13 mindre krigsfartyg. Detta är
ju rätt vackert, men har naturligtvis ej i minsta mån kunnat verka till
ett utjämnande af styrkeförhållandena till sjöss. Att förlusterna ej
blifvit större visar också, att det endast är vid enstaka tillfällen, som
U-båtarna lyckats att utföra eit framgångsrikl anfall, då de äro
hänvisade till att operera ensamma, samt att de större fartygen som regel
förstå att väl skydda sig mot deras anfall.
De stora framgångar, som U-båtarna faktiskt ernått då tillfällen
därtill yppat sig, hafva emellertid föranledt att de större fartygen
omsorgsfullt undvika att utsträcka sina operationer till sådana
områden, där betingelser verkligen förefmnas för ett framgångsrikt
uppträdande från U-båtarnas sida. En jämförelse mellan förhållandena
i Egeiska och Adriatiska hafven är i delta hänseende lärorik.
I det förra af dessa farvatten operera med säkerhet ett antal tyska
U-båtar, men de stödjas ej af några större fartyg. Frånvaron af de
senare ger västmakterna möjlighet att anordna en mycket utsträckt
bevakning af lältare fartyg, och att dessa förmå neutralisera
U-båtarnas verksamhet framgår af de omfattande trupptransporter, som här
ständigt äga rum. I Adriatiska hafvet däremot disponera österrikarna
jämväl öfver en kraftig öfvervattensflotta, som förmår att drifva undan
en bevakning af lättare fartyg och därigenom bereda plats för
U-båtarnas operationer; och i detta haf har man ej hört talas om några
större trupptransporter.
I allmänhet uppfattas nog ej klart de oerhörda fördelar, som ett
oinskränkt herravälde i Adriatiska hafvet skulle medföra för
västmakterna och Italien. Del sistnämnda landets insats i kriget har
ej alls blifvit den beräknade, utan österrikarna ha ända sedan dess
inträde i världskriget förmått hålla landgränsen med betydligt
underlägsna trupper. Om däremot en stor italiensk armé hade kunnat
föras öfver sjön till det Dalmatiska kustlandet, skulle ställningen med
ett slag hafva förändrats — särskildt om detta kunnat ske innan den
serbiska hären krossades. En sådan operation skulle hafva utöfvat
ett mycket stort inflytande på krigsläget till lands. Trycket på de
andra fronterna skulle hafva afsevärdt lättats genom att starka
stridskrafter hade måst tagas från dessa, och ett italienskt landslignings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
