Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - »I sanningens ljus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 DAGENS FRÅGOR
stone observerat, att den tiden var vår järnindustris egentliga
födelsetid, huru han sedan velat bedöma den.
Efter en så lättvindig framställning är herr H. färdig. Hur pass
flyktigt han satt sig in i sitt ämne, belyses bl. a. däraf, att han till
stöd som oftast anför lösryckta bitar ur ett historiskt verk
tillskrif-vet »Hildebrand»: ingen bland de många bärarna af detta namn är
emellertid verkets auktor, utan det är fråga om Martin Weibulls
välbekanta framställning. Det är ju ingen möjlighet att diskutera
lösryckta citat och argument, som knappt äro annat än invektiv. Ett
exempel ytterligare blott! Herr H. gör naturligtvis mycket buller af
stadgan i Örebro 1617 mot förbindelser med Sigismund och hans
anhang samt med katolikerna. Det är ingen fråga, att ej denna
lagstiftning var fruktansvärdt sträng — när herr H. tar biitogstraffet
liktydigt med fridlöshet, synes han likväl vara på villospår; det torde
häft det senare lagspråkets betydelse af landsförvisning, landsflykt —
men den borde föranleda den intresserade till rätt gifvande studier
öfver tidens allmänna toleransuppfattning. Framför allt borde ej
förbises, att den lagstiftningen närmast innebar en den tidens
skyddsåtgärd ungefär motsvarande våra dagars bistra förbud mot trading
with the encmy.
För den som icke tagit Stormklockans ord om »ljus öfver landet»
såsom annat än hvad det är — användning af allt upptänkligt
material för agitationssyfte — är hans lilla skrift i och för sig föga
öfverraskande. Men däremot har man svårt att lika kyligt bedöma
det sätt, hvarpå dylika metoder och deras bärare i sak knäsättas,
också där det finns helt andra kraf på aktning för vetenskaplig
forskning än dem Stormklockan själf vågar framträda med. Det skall
villigt medgifvas, jå, t. o. m. understrykas, att tidningar och politiker
af alla färger utan undantag efter omständigheterna sätta sig öfver
det ärliga, förutsättningslösa andliga arbetets resultat; icke blott
liberal behandling af t. ex. vaccinations- och nykterhetsproblemen utan
äfven det slag af argumentering, som stundom möter från högerhåll
exempelvis i ekonomiska frågor, äro härvid endast alltför belysande.
Men ingen som med oförvillad blick har följt politikens och
publi-cistikens utveckling hos oss under de senaste årtiondena skall
djärf-vas bestrida, att socialdemokraterna varit banbrytare för hela denna
kulturfördärfvande tendens, lika visst som de fortfarande äro många
hästlängder framom sina medtäflare i taktiken att behandla alla
frågor som partifrågor, alla människor efter deras politiska ståndpunkt
och alla meningsbyten såsom ägnade att föras enligt den primitiva
demokratiens polemiska metoder.
Liksom Gustaf Adolfsstatyn nere på torget icke stores i sitt stolta
lugn, om någon påflugen pojke ritar fula ord på dess
fotställning, så tager Gustaf Adolfsminnet ingen skada af herr Höglunds
okynnesskrift. Men det är en ohjälplig chikan för det parti, som
utropar sin ifver att sprida ljus öfver landet, när en af dess mest
anspråksfulla ljusbringare öfverraskas med ett redskap, som snarast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
