- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
253

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Under världskriget och därefter. Af Carl Hallendorff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stort, men straffvärdt lättsinne att lösgöra de djärfva
förhoppningarna från allt sammanhang med den prosaiska
tankeoperation, som heter styrkekalkyl. Men inte bara
äfventyrslusten måste här vara bannlyst, utan lika mycket den
förlamande räddhågan. 70- och 80-talens nationella pessimism,
för att inte säga paralysi, har varit minst lika skadlig för
våra möjligheter som öfvermodet strax förut. Sedan båda
numera öfvervunnits, bör det erkännas, att äfven begränsade
resurser ha sin uppgift att fylla, om de med omdöme och
tillförsikt brukas. Vi måste därför åtminstone ha kurage nog
att se till, om vi icke fortfarande ha en eller annan uppgift
i världen att fylla.

En frestelse ligger oss med vår långa politiska inaktivitet
mycket nära, nämligen att låta vår politiska åskådning
behärskas af dunkla känslostämningar. Naturligtvis, hur skarpt
än man urgerar, att politiken är viljans och förståndets sak,
kan känslans irrationella insats aldrig helt bortelimineras.
Ingen lär väl kunna förbise, att disciplinens problem, som
ju är det centrala i all statsverksamhet, hänger på ett
omdömesfullt hänsynstagande jämväl till folkstämningar. Att
konsekvent bjuda dem spetsen, ålägga dem lydigt stillatigande,
lyckas endast sällan och öfvergående; kunna de icke direkt
och omedelbart tagas i bruk för styrelsens syften, får man
genom något slags kraftparallellogram utnyttja det mesta
möjliga af deras energi. Den preussiska politiken 1863—67 kan
i den delen knappast för mycket studeras. Men, skall
allmänhetens opinion öfverhufvud äga något styrkevärde, måste
den själf i största möjliga mån frigöras från vilseledande
stämningsmoment, hvarmed man å olika håll mer eller
mindre målmedvetet söker påverka.

Det lärer icke kunna förnekas, att just de sista månaderna
låtit oss höra åtskilliga sådana stämningsanslag. Från
inflytelserikt håll har sålunda med stor värme betonats den nära
frändskapen mellan våra fria politiska institutioner och
västmakternas, hvadan våra sympatier gifvetvis måste ligga på
deras sida. Det är ju ögonskenligt, att detta försök att skapa
stämning hvilar på en mycket djärf konstruktion. Någon sorts
verklig släktskap eller starkare påverkan med sund lifskraft
har aldrig förbundit vårt inre politiska lif med vare sig
Englands eller Frankrikes, men väl ha vi därifrån importerat en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free