Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Ett uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett
uppvaknande.
DAGENS FRÅGOR
För oss svenskar blir det hvarje dag alltmera klart,
huru mycket af Nordens och därmed Europas nedärfda
kultur som äfventyrades af Sverige-Finlands politiskt fördärfvade, ledande
klass under den stora pröfvotiden i början af förra århundradet.
Oförmåga att hålla stånd inför en numeriskt underlägsen, sämre
rustad invasionsarmé var redan illa nog, men det var endast början.
Spanien, ehuru beläget vid världshärskarens tröskel och ehuru
be-segradt af hans arméer gång på gång, kunde hålla stånd i åratal; men
befolkningen i Finland, lämnad utan stöd af sina naturliga ledare, gjorde
endast små betydelselösa försök att genom resningar vinna den respit,
som sannolikt hade varit tillräcklig att afvända dess öde i en tid,
då konstellationerna på den politiska himmelen ändrades snart sagdt
dagligen, och hvartill »de tusen sjöars land» borde ha erbjudit de
bästa tänkbara förutsättningar. Men pricken öfver i-et sattes genom
Borgå landtdag, där Finlands politiskt härskande svenska klass —
som hade skulden äfven för hvad som gick förut — hyllade
Rysslands kejsare, utan hinder af att de ännu voro svenska medborgare.
Finlands skuld och Finlands skada är den beredvillighet, hvarmed
dess socialt och intellektuellt tongifvande kretsar redan innan freden
var sluten vände sig mot öster. Det föreföll nödvändigt och
följaktligen naturligt, att man med förtroende ställde sig under Rysslands
starka hägn. Första steget var taget, och så fick saken ha sin gång.
Under de första decennierna efter kriget, då Finland styrdes af en
ur de gamla svenska adelssläkterna framvuxen och delvis med nya
män rekryterad, mot Ryssland alltid högst lojal byråkrati, vidgades
långsamt och säkert rämnan mellan Sverige och Finland till en bred
klyfta, medan å andra sidan allt flere och fastare trådar knötos
mellan Petersburg och den nya hufvudstaden Helsingfors. När
omsider Finlands nationella uppvaknande kom, var det förflutna nästan
glömdt.
Den politiska innebörden af de nya tankarna var, i få ord, en
finländsk separatism under rysk garanti. Den nationellt-romantiska
strömning, som under adertonhundratalets förra del öfvergick Europa,
nådde också Finland. Men där anknöt den sig till Kalevala; och den
nationella kulturrörelse som uppstod blef fennomanien. I spetsen för
den gingo svenskar, fyllda af hänförelse för det finska som det för
Finland utmärkande nationella. Hos dem som ej voro positiva finsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
