Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkskolelärarekåren inom det svenska samhället. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLELÄRAREKÅREN INOM DET SVENSKA SAMHÄLLET 127
folkskollärarnes politiska och samhälleliga inflytelse, om vi
inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid deras deltagande och roll
inom folkrörelserna.
Genom deras plats inom svenska kyrkan ha ju deras
förbindelser med frikyrkorna varit starkt begränsade. Men de ha
varit verksamma och intagit position inom vissa
sammanslutningar och strömningar, som dels hållit sig under statskyrkans
hägn, dels burit en rent non-konfessionell karaktär.
Förhållandet till statskyrkan har, själfklart nog, ej hindrat åtskilliga af dem
att göra sig mer eller mindre markant gällande inom
friförsamlingar, som tillhört den Waldenströmska sfären. Numera
förefaller det som skulle antalet af folkskolelärare, i någon mån
framträdande på det frireligiösa området, snarare af- än tilltaga.
Det är emellertid på nykterhetsrörelsens vidsträckta båta!j
-fält, vi framför allt kunna iakttaga kvantitativt och kvalitativt
betydande insatser, gjorda af folkskolelärare. Här stegras deras
verksamhet år efter år — än som underbefäl, än som
subal-terner, än som öfverstar och generaler. Ute i landet ledas
mycket ofta nykterhetsföreningar och loger af dem. De äro
medlemmar af distriktsråd och länsförbundsstyrelser. De sitta i
verkställande råd och riksstyrelser — det främsta af alla
nykterhetssällskap i Sverige, den internationella godtemplarorden,
har f. n. till högste chef en folkskolelärare. Och det kan utan
öfverdrift sägas, att utan folkskolelärarnes entusiastiska men
också sega, ibland ensidiga, men samtidigt fostrande
bemödanden hade aldrig nykterhetsföreningarna blifvit till den stora
makt, de i dag bilda inom det svenska samhällslifvet. Helt
säkert hade ej heller denna rörelse utan deras inflytelser fått
den folkbildande styrka den nu äger.
Vi komma härmed in på frågan om folkskolelärarekårens
deltagande i folkbildningsarbetet bland de äldre. I detta
sammanhang kan intet närmare motiveradt omdöme fällas om den
s. k. populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten såsom denna
utvecklat sig här i landet. Endast det må inflikas, att den
har behof af en allsidigare och grundligare kritik än hittills
kommit den till del. Sådan den nu är, med alla sina stora
förtjänster och sina betänkliga svagheter, utgör den i väsentlig
mån en frukt af folkskolelärarnes trogna och trägna arbete. I
all synnerhet är detta fallet på landsbygden. I hvilken grad de
bära den tyngsta arbetsbördan, framgår af följande siffror från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
