Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - »Kamrater emellan». En bok om fransk parlamentsleda och afsmak för rådande regim. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»KAMRATER EMELLAN» 363
Det är, utbrister Jouvenel, skamligt förtal att säga, att icke
parlamentet arbetar. Det behandlar årligen 6- å 700 lagförslag,
ett hundratal interpellationer och några tusen digra petitioner.
Hvad interpellationerna angår, så gäller om dem detsamma som
om duellerna: de flesta äga ej rum. Oftast anhåller ministern
att få uppskjuta svaret tills de på föredragningslistan uppförda
ärendena äro slutbehandlade, d. v. s. några månader, »och då
är sannolikt ministären fallen för länge sedan». Interpellationen
återtages vanligen då i all stillhet. Den stora mängden af
lagförslag behandlas vid början af ordinarie plena, kl. 2,15 fyra
dagar i veckan. Medan herrar deputerade hålla på att samlas
och prata som högljuddast, föredragas massor af ärenden, som
afgöras utan diskussion. Hundratals lagar antagas då utan att
kammaren bekymrar sig om hvad saken gäller. Ingen
deputerad vårdar sig om att bekämpa eller ens att förorda dem.
»För att en lag skall kunna antagas utan dröjsmål är det nog,
att den ej intresserar någon.» De lagförslag, som väcka
uppmärksamhet och buller, riskera däremot att rinna ut i sanden.
Listan på dem är tämligen oförändrad sedan 1875:
»Antikleri-kalismen, inkomstskatten, militärlagarna och vallagarna förblifva,
jämte några tillfällighetslagar, de varaktiga tvistefrågor, kring
hvilka lagstiftarnas passioner röra sig. Är det då att undra på,
om allmänheten får afsmak för politiken? Affischen ombytes
inte, och pjäsen drar ut på längden.» Det är endast under
budgetsbehandlingen, som parlamentarikerna utöfva skuggan
af den kontroll författningen tillämnat dem. Med en mängd
slående exempel uppvisar Jouvenel närmare de viktigaste
orsakerna till denna sterilitet på lagstiftningens område. Ibland
antages ett lagförslag »i princip»; man nöjer sig med att votera
dess första artikel, hvilket bl. a. händt gång efter annan med de
inkomstskatteförslag, som sedan 1872 med korta mellanrum
uppförts på parlamentets föredragningslista. Ibland bli
lagförslagen under detalj behandlingen genom planlösa ändringar och
tillägg till oigenkännelighet förvandlade. Man har ju senaten
för att återföra reda i detta paragraftrassel! Och sviker senaten,
så kunna ministrarna genom dekret göra den nya lagen något
så när möjlig att tillämpa. Nästa utväg är dess öfverarbetning
genom någon kommitté, och som sista resurs återstår Conseil
d’État, som representerar den verkliga sakkunskapen och hvars
reglementen ofta bringa ordning i dylika lagstiftningshärfvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
