Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Politiska framtidsperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig för ett oförfäradt erkännande af fakta och som aldrig af en gång
intagna positioner låter sig hejdas i sin sträfvan att intränga i
framtiden. Det anmärkningsvärda i detta fall är den riktning hans
åskådning tagit. I sin tidigare produktion bestämdes han till den grad af
naturvetenskapliga utgångspunkter, att knappast något alls blef öfver
åt etiska och sociala moment; och man hade ej sällan på tungan
det gamla ordet: skomakare, blif vid din läst. Men med åren har
en organisk statsåskådning alltmera vunnit terräng i Wells’ produktion,
förenad med en af den filosofiska pragmatismen påverkad skepsis
emot naturvetenskapens absoluta lösningar, fastän visserligen fragment
af den gamla mekaniska uppfattningen sticka upp hufvudet där man
minst väntar det.
Märkligast i detta hänseende är romanen The New Macchiavelli,
där hufvudpersonen i allt väsentligt är författarens språkrör; den
skildrar hur en ung politiker, med »statsbyggarens» anda i blodet,
naturnödvändigt drifves från det liberala partiet öfver till det
konservativa för att inom detta bana väg för en djupt ingripande
konservativ reformpolitik, tills han slutligen lider skeppsbrott, i någon mån
genom den brutala konservatismens motstånd men främst på grund af
sitt eget privatlif. Detta är den enda bok, där Wells sökt skildra
och förstå nutidens politiska lif som en helhet och icke som en
samling vetenskapligt lösbara problem; och doc. Ernst Wigforss’
intressanta studie öfver Chesterton och Wells (Två radikaler, A.-B.
Framtidens bokförlag 1914, 44 sid., 0,25 kr.) blir ensidigare än eljest vore
möjligt genom att ej medtaga denna Wells’ senaste fas.
På det sociala området är Wells som regel fortfarande socialist;
och så till vida var den beundrande artikelserie, vår socialist-tidskrift
»Tiden» för ett par år sedan bragte honom, fullt naturlig. Men nog
är han mycket olik hvad som vanligen går under socialismens namn.
I den senaste essaysamlingen ironiserar han obarmhärtigt — liksom
förut i »The New Machiavelli» — öfver de engelska fabianerna, dit
han från början själf hört, och hans sympati för marxismen är om
möjligt ännu mindre. Af positiv socialism finner man särskildt en
stark sympati med den amerikanske pragmatisten William James’ tanke
att fördela allt det rent mekaniska kroppsarbetet på hela folket genom
en allmän arbetsplikt ungefär motsvarande den nuvarande allmänna
värnplikten. Till detta kommer emellertid ett starkt socialt patos, som
hvar och en borde kunna dela, känslan af att de bättre situerades
ställning är — för att använda ett godt svenskt uttryck — ett frälse,
som dessa klasser måste visa sig förtjänta af genom att sörja för det
allmänna bästa i högre grad än de af kroppsarbetet nedtyngda kunna göra.
Redan dessa antydningar visa en tankegång, som i mångt och mycket
är väsensskild från den vanliga socialismens. Ännu tydligare kom
kanske detta till uttryck i Wells’ något äldre utopi, A Modern Utopia.
Dess märklighet består nämligen i, att han öfverlåter så godt som
hela den politiska makten i sin socialiststat åt en till det allmännas
tjänst vigd, i viss mån t. o. m. ärftlig, frivillig aristokrati, med det
japanska namnet samurai och till sin allmänna karaktär närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
