Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - D. N., en axplockning från dess egen mark. Af Herman Brulin - D. N. och försvaret: före Karlskrona-talet - D. N. och försvaret: efter Karlskrona-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. N. 207
imponerade af sitt eget antal och däraf stärkta i sitt motstånd mot
sanningen. Men den plikten tillkommer i allra främsta rummet en
parlamentarisk regering. Ju större förtroende den åtnjuter, desto
större är möjligheten att inverka och därmed också skyldigheten att
tala, icke blott lyssna, att våga, icke blott väga. — — —
Mer svidande slag har väl sällan någon högertidning gifvit
den Staaffska regeringen. Liksom för att allt tvifvel om adressen
för kritiken skulle vara undanröjd, fattades ju icke ens det
direkta hugget mot David Bergströms berömda citat i Linköping:
»erst wiegen, dann wagen»!
Och hvar »den ömma punkten» i försvarsproblemet var att
söka, därom gaf tidningen besked dagen därpå: det var frågan
om öfningstiden, och detta
icke blott i den meningen att det är där som uppoffringarna äro
mest kännbara, utan också i den att det är på utbildningsområdet
som Sverige har sin chance.
Man måste se sanningen i ansiktet, hette det »och erkänna,
att om en god soldatutbilning är förutsättningen för
landsförsvaret, så duger det inte att bara lita på de medfödda
militärgåf-vorna». Kriget kräfver
en träning, som icke kan ersättas af något annat, de befälhafvare,
som skola leda trupperna till seger, när det gäller, behöfva grundlig
förberedelse och öfning redan under fred, och om det är sant att de
unga värnpliktiga ha anspråk på att icke bli beröfvade sin frihet och
sin arbetsförtjänst i onödan, så är det ännu sannare, att de aldrig
skola förlåta de ansvariga maktägande, om de skicka ut dem i
kampen underlägsna sina motståndare på de punkter, där de kunde vara
öfverlägsna.
Någon sympati för »den s. k. krigsministerlinjen, som går ut
på rekrytskolans uppdelning i en sommartermin och en
vintertermin» (då helst tänkt utan ökning), visar tidningen — särskildt
ur sociala skäl — ingalunda (5/i2, 6/12), utan allt tyder på att den
för sin del omfattade den liberala beredningsmajoritetens s. k.
»samlingslinje» med dess sammanhängande vinterförläggning.
Att så verkligen var fallet, erkände den också, såsom af det
följande framgår, uttryckligen vid ett senare tillfälle.
D. N. OCH FÖRSVARET: EFTER KARLSKRONA-TALET
I sitt sista häfte för förra året framhöll Svensk Tidskrift, med
påpekande af hr Staaffs nästan mystiska makt öfver de sina,
sannolikheten att hans bebådade Karlskronatal skulle göra slut
på det fronden, som den tiden var i svang bland dem. Åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
