Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Doc. Bööks litteraturforskningar. Af Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 567
takt med samtiden. Härigenom skiljer sig hans diktning från t. ex.
Rydbergs Grottesånger, hvilka uppstått först som hägringar efteråt.
Under hela 80-talet satt Rydberg isolerad som munken i klostercellen,
försänkt i sin germanska mytologi; och genom denna oberördhet de år,
då tidsandan var emot honom, vann han den klassiska helgjutenhet,
som utmärker hela hans gärning, medan Snoilskys öppnare sinne och
mindre fasta personlighet i stället värnlöst medrycktes af tidsandan.
Hur strängt man bedömer hans rena tendensdikt, bör man ej glömma
att göra ett undantag för Afrodite och sliparen. Böök har vackert
analyserat den komplicerade stämning dikten äger; den har tredje
samlingens försonliga tendens, men lämnar samtidigt en intensiv
föraning om nästa samlings pessimism — skrifven i juli 1883 synes den
mig stå i det personliga utvecklingsdramats peripeti och just därför
kunna sammanfatta det djupaste i Snoilskys sociala samtidsbild.
Därmed fick just denna dikt betydelse också för den yngre
generationen, något som man bäst afläser i Sömngångarnätter, där en hel
sång upptar tema och symbolik från Afrodite och sliparen.
I företalet till sina Svenska studier tillkännager Fredrik Böök, att han
med sin, hos oss i stort sedt opröfvade metod velat »öfvervinna den
ensidiga historism, som präglar den vetenskapliga behandlingen af
diktningen». När det gäller ett så kompliceradt, så ömtåligt material
som litteraturen, är det alltid viktigt, jå nödvändigt, att söka förfina
metoden. Men jag tror, att verklig förnyelse står att söka endast
innanför den historiska undersökning, som tar fullaste hänsyn till
material och tidsströmning. Kanske har jag i min föregående
detaljkritik lämnat bekräftelse åt denna åsikt, då jag sökt påvisa, att fasta
resultat först vunnits, där Böök visat fullständig materialbehärskning
och tagit vederbörlig hänsyn till historisk belysning. Därmed vill
jag naturligtvis ej förneka värdet af hans friska
karakteriseringsförmåga och stora synpunktsrikedom, äfven där hans resultat ej blifva
definitiva. Vår rent litteraturhistoriska tradition är — lyckligtvis —
så starkt befäst, att den mycket väl kan behöfva förfriskas af litet
friare konstruktion, när den utföres på ett så betydande sätt, som
Böök förmått genomföra i sina vackra Svenska studier.
Sverker Ek.
40. Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
