Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Doc. Bööks litteraturforskningar. Af Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 LITTERATUR
blemet hos Hallström i kontakt med Schopenhauers pessimism.
Härmed ges ett betydelsefullt uppslag till verklig kritik af Per Hallströms
insats, ty först efter sådana historiska perspektiv kan den objektivt
bedömas. Man kan ju då, om man så vill, genast fastslå, att med
en så starkt teoretisk bakgrund måste Per Hallströms förhållande till
lifvet vara mera tänkt än kändt, ha mera af stilla uppgörelse än
hänsynslös kamp. Jag tror, att författaren för litet betonat detta, men
det är hans heder, att han själf lämnat mig vapen i händerna för
denna uppfattning. Egentligen är det fenomenalt, att Böök kunnat
genomföra denna undersökning så ingående utan att behöfva citera
några personliga dokument. Detta förklaras dock genom den intima
kontakt, i hvilken författaren så länge stått till Per Hallström. Hans
stora förtjänst är, att han begagnat sig af en sådan fördel och
skrifvit denna intima karakteristik, som endast han kunnat ge oss.
Ifråga om Snoilsky äga vi däremot, tack vare Karl Warburgs
innehållsrika biografi, den dokumentariska bakgrunden klarlagd. Och
detta jämte det historiska afståndet förklarar, att Books slutresultat
här blifvit så mycket mer oomtvistliga. Härtill bidraga ännu flera
viktiga omständigheter. Stoffet är så pass enkelt, att det utan vidare
underordnar sig en hufvudsynpunkt, helst Böök lagt denna så centralt
som en undersökning af sammanhanget i Snoilskys dikteriska
symbolik. Den fyndiga och genomskinliga symbolen är, som Böök
öfvertygande visar, Snoilskys poetiska hufvudstyrka. Detta gäller äfven
skenbart så objektiv diktning som Svenska bilder, ty själfva hans
fantasilif skapar äfven omedvetet symboler. Härigenom kan Böök på
denna väg ofta nå fram till dikternas lönnliga skapelseprocess, helst
han skickligt vet understödja dikternas eget vittnesbörd genom
lyckligt anbringande brefcitat. Genom detta intimare inträngande skapas
en enhetligare förbindelse mellan alla dikterna, som blifva till nya
symboler öfver nästan samma grundtanke.
Detta sammanhang visar sig nu under 80-talet vara Snoilskys sociala
intresse, d. v. s. ett af samtidens viktigaste hufvudintressen. Härmed
inträder Snoilsky också i historisk belysning. Hela förfaringssättet
kan kallas en förfinad litteraturhistorisk metod, däri att Böök följer
tidsidéernas inverkan ända in i dikternas första tillkomst. Då Snoilsky
ej kan uttycka 80-talets tidsriktning positivt, lämnar detta
förfaringssätt alldeles särskildt rikt utbyte. Kampen med tidsriktningen vid
dikternas tillkomst blir till en hel tragedi. Med stegradt intresse
följa vi de spännande akter af detta drama, som Böök upprullar.
Likt en verklig tragisk diktare visar dock Böök, att själfva nederlaget
rymmer sin seger. Själfva kampens spänning sliter upp ett alldeles
nytt psykologiskt djup, och så har Snoilsky i Hvita frun och Aurora
Königsmarck kunnat skildra själsstrider, som förut varit honom helt
främmande.
Genom denna undersökning har Böök, som vi redan sett, vunnit
ett resultat af stort litteraturhistoriskt intresse. Hur föga Snoilsky
än kunnat uttrycka af 80-talets idéer, han hör ändock med dit,
därför att hans dikter från denna tid ständigt kommit till i intensiv kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
