Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sulfitspritindustriens utveckling och ekonomiska betydelse. Af Gösta Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om sålunda spannmål och potatis icke skulle komma till
användning för spritfabrikationen, hade det svenska jordbruket i
alla fall en synnerligen stor afsättningsmöjlighet för sin
spannmålsproduktion inom landet och behöfde jordbruket endast se
sig om efter möjligheten att få afsätta c:a 1 million hl. potatis
årligen.
Om afsättning för 1 million hl. potatis ej skulle finnas eller
annan fabrikation med potatis som råämne kunde åstadkommas,
synes det icke vara omöjligt att omändra produktionen, så att
en del af den areal, som användes för potatis, i stället komme
att begagnas för produktion af andra rotfrukter eller spannmål.
Den areal inägojord som behöfves för att frambringa den
kvantitet spannmål och potatis, som användes för
sprittillverkning, uppgår till c:a 15,000 hektar (den för endast
brännvinspotatis använda arealen utgör 9,710 hektar) eller 8/10 % af den
areal som användes för spannmål och rotfrukter inom vårt land.
Om ofvannämnda 9,710 hektar tänkas belägna ensamt inom
Skåne, hvilket ju ej är förhållandet, skulle detta endast
motsvara c:a 1,6 % af »åker och annan odlad jord» inom denna
provins.
Slutligen må nämnas att värdet af den för sprittillverkningen
använda kvantiteten spannmål och rotfrukter endast utgör c:a
1½ % af hela Sveriges skörd.
Vare sig man sålunda ser till kvantiteten, arealen eller värdet,
synes vår modernäring icke vara beroende af bränneriernas
afverkning af jordbruksprodukter.
Hvad den denaturerade spriten angår, kommer säkerligen i
en framtid största delen att användas för belysning och
motordrift. År 1910 importerades till Sverige 126 millioner liter
fotogen och 9 millioner liter bensin. Då fotogen nu kostar 18
öre per liter i minut och bensin 28 öre per liter i parti, är det
en fråga af allra största nationalekonomiska betydelse att kunna
ersätta dessa ämnen med inom landet tillverkad sprit.
Spritbelysningsfrågan såväl som spritmotorfrågan äro tekniskt lösta.
Det erfordras endast att spriten blir billig.
Finge sulfitspritfabrikerna rättighet att denaturera med bensol
i stället för med allmänt denatureringsmedel, som nu kostar
c:a 2 öre per liter denaturerad sprit, skulle
denatureringsförfarandet icke åsamka spritfabriken någon särskild kostnad. Finge
sulfitfabrikerna rätt att till förtäring rena en bråkdel af sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
