Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sulfitspritindustriens utveckling och ekonomiska betydelse. Af Gösta Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säljas till tekniska ändamål för lågt pris och att
sulfitspritindustrien blefve oberoende af den nuvarande reningsindustrien.
En fullständig omläggning af dricksprittillverkningen, så att
denna baserades uteslutande på sulfitsprit som råämne, skulle
kunna genomföras med en, i jämförelse med värdet å de
nuvarande reningsanläggningarna, ringa kostnad. Enligt verkställda
beräkningar skulle nämligen anläggning af tre för sulfitsprit
afsedda reningsverk, med en sammanlagd kapacitet af 30 millioner
liter brännvin af normalstyrka om året (årliga konsumtionen är
för närvarande c:a 34 millioner liter, men nedgår stadigt), draga
en kostnad af 1,050,000 kronor, däri inberäknadt lagerlokaler.
Man jämföre härmed värdet af Reymersholmsbolagets
reningsverk, hvilka föreslagits till statsinköp för ett pris af öfver 14
millioner kronor.
Nu invänder man, att då sprittillverkningen nästan
uteslutande hittills varit baserad på afverkning af svenska
jordbruksprodukter, skulle vår modernäring genom ofvan antydda förslag
lida förlust, och därför måste det förkastas. Hur förhåller det
sig egentligen med denna sak?
Man bör då först söka klargöra jordbruksnäringens nuvarande
förhållande till sprithandteringen. De råämnen, som för
närvarande användas vid de egentliga brännerierna, utgöras som
bekant af spannmål och rotfrukter. Undantar man
pressjästfabrikerna, användas för sprittillverkning per år 9 millioner kg.
spannmål och 1 ½ million hl. potatis. Att pressjästfabrikerna
härvid undantagas, beror på, att dessas fabrikation ej kan
elimineras utan är för landet nödvändig.
Skörden af spannmål utgjorde i vårt land år 1910: 2,324
millioner kg., och af potatis: c:a 23,5 millioner hl. Hur liten
betydelse spritfabrikationen äger för Sveriges jordbruk i dess helhet
sedt, framgår af jämförelsen mellan de ofvan angifna siffrorna.
Vid brännerierna användes icke fullt 0,4 % af årsskörden
spannmål och icke fullt 6,4 % af potatisskörden.
Sverige införde år 1910 af i Sverige växande spannmålsslag
c:a 17 % af årsskörden spannmål (hvete, råg, hafre, korn)
utgörande c:a 397 millioner kg. (motsvarande c:a 60 millioner
kronor) eller mer än 44 gånger så mycket som den kvantitet,
hvilken användes vid brännerierna, och potatis c:a 0,42 millioner
hl. eller omkring 30 % af den för sprittillverkningen använda
kvantiteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
