Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Social öfversikt. »The Labour Unrest.» Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL ÖFVERSIKT 493
gande för den industriella freden. De brott mot kollektivaftal
som förekommit äro äfven delvis beroende på själfva den
inträffade förändringen. Alldeles som hos oss på sin tid har nämligen
införandet af sympatistrejken och sympatilockouten kommit i
konflikt med de gamla aftalen, som upprättats utan tanke på andra
intressekonflikter än dem som närmast afsågos vid deras
ingående. De aftal som brötos under kolstrejken voro sålunda t. ex.
träffade, innan man beslutat sig för ett gemensamt uppträdande
inom hela landets kolindustri. Så långt skulle man sålunda
kunna tänka sig, att oron på den engelska arbetsmarknaden
endast vore beroende på en kanske ej alltför långvarig
öfvergångs-periods besvärligheter.
Det är dock en annan faktor, som helt öfverskuggar den ofvan
diskuterade, och det är den anda, den sinnesstämning, som
ligger bakom de senaste årens »Labour Unrest». Den som haft
tillfälle att söka lära känna engelska arbetare och deras
föreställningsvärld för en tio år sedan och nu gör om samma försök,
blir slagen af den våldsamma förändring, som inträffat. Därom
vittna äfven samtliga aktstycken i de ofvan skildrade
arbets-striderna. En engelsk socialdemokrat har uttryckt saken så,
att det mest karaktäristiska för rörelsen är »att den ej är
inriktad på något bestämdt, omedelbart mål». Om detta är en
öfverdrift — då ju strejkerna i de flesta fall framkallats af vissa
speciella önskemål — så ligger ändock en hel del sanning däri.
Det för engelsmannen i allmänhet och för den engelske
arbetaren i synnerhet så karaktäristiska draget att begränsa
problemen, söka lösa dem bit för bit, allt efter som behofvet af en
lösning framträder, utan vidare hänsyn till eller intresse för
principiella frågor eller planmässighet i handlandet — allt detta
som utgör en ständig källa till förtviflan för en H. G. Wells’
konstruktiva och systematiserande fantasi — har onekligen under
de senaste årens oroligheter på arbetsmarknaden alldeles trädt
i bakgrunden, och i stället är det samhällskritiken, det
allmänna missnöjet med hela den nuvarande ordningen, som satt
sin prägel på tilldragelserna och lånat sin färg åt fordringar,
stridssätt och stämningar.
Det är detta psykologiska innehåll som är det väsentliga i
»//?e Labour Unrest». Hvarpå bero då dessa förändringar i
sinnesstämning och föreställningar inom Englands arbetarvärld?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
