Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Social öfversikt. »The Labour Unrest.» Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 SOCIAL ÖFVERSIKT
med nödig försiktighet handtera de väldiga vapnen. Det visade
sig att blotta utsträckningen af arbetsinställelsen långt ifrån
alltid är till arbetarnas förmån, det blef ej möjligt att rikta sig
blott mot arbetsgifvarne, om man ej ville ligga under i kampen;
det blef mot samhället, som slaget kom att riktas för att
sålunda på indirekt väg nå arbetsgifvarne genom påtryckningar
från statsmakten. Både arbetsgifvare och regering blefvo också
skrämda af de nya företeelserna, och enligt samstämmiga
omdömen från olika läger voro de stora konflikterna fackligt
förlorade för arbetarna, när regeringen trädde emellan och efter
politisk påtryckning från arbetarpartiet räddade situationen åt
fackföreningarna.
Vore de nya formerna för arbetarnas organisering och för de
fackliga studierna det väsentliga i oron under de senaste åren
på den engelska arbetsmarknaden, kunde man ju ha anledning
att hoppas på fredligare förhållanden, sedan både de olika
parterna i striden och landet vant sig vid dem och funnit deras
begränsning. När hotet om allmän strejk vid kolgrufvorna först
framkom, var det sålunda säkert ingen, som tänkte sig att
England skulle kunna uthärda en sådan strejk under sex, sju
veckor. Naturligtvis medförde den förluster, svårigheter och äfven
på sina ställen nöd, men egentligen endast i fyra, fem distrikt,
och äfven där var situationen på intet sätt förtviflad. I det
stora hela fortgick det dagliga lifvet öfver hela landet ungefär
som vanligt. Verkan kan på intet sätt jämföras ens med en
vanlig depression inom näringslifvet. Visserligen medverkade
en del omständigheter — såsom de långa förberedelserna innan
strejken utbröt, den för årstiden ovanligt milda väderleken o.
s. v. — på hvilkas återupprepande vid en ny jättekonflikt man
ej kan vara säker, men såväl denna som andra stora
arbetsinställelser, t. ex. vår svenska storstrejk, visa att samhället ej är
så sårbart på denna punkt, som man allmänt antagit både bland
arbetarne och inom andra samhällsklasser samt att de som
först och främst bli drabbade af arbetsinställelsen äro arbetarne
själfva.
Denna erfarenhet är tydligen ägnad att något dämpa
användningen af »generalstrejks»taktiken. Också är väl troligt, att
den nya taktiken så småningom liksom den gamla, i den
mån organisationerna hinna växa in i de förändrade
förhållandena, kommer att inordnas under former, som äro mera betryg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
