Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Stockholmssystemet - Studentexamen och universitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 433
åtagit sig, hvilka trädt i spetsen för det nya reformarbetet. Men de
kunna också säkerligen räkna på intresse och stöd från alla dem, som
hvarken vilja drifva den »personliga frihetens» princip så in absurdum,
att ömtåligheten härvidlag skulle få hindra samhället att göra allt
hvad på det ankommer till förekommande af det ohyggliga elände
och de sociala missförhållanden rusdryckernas missbruk medföra,
eller dela den tilltro till förmågan hos yttre åtgärder i form af
lagstiftning o. dyl. att råda bot på följderna af i människans natur
djupast bottnande drifter, hvilken har sitt främsta uttryck i den
amerikanska demokratiens experimenterande med lagar, på förhand
dömda att öfverträdas och bli döda bokstäfver.
En »lösning af nykterhetsfrågan» innebär det Brattska systemet
gifvetvis ej — ej ens i den mycket relativa betydelse man öfver hufvud
kan tala om »lösningar» af de evigt växlande samhällsproblemen.
Härtill fordras nämligen ytterligare reformer i lagstiftningen, t. ex.
för att hejda en ofvan antydd, icke önskvärd ökning i ölkonsumtionen
såsom följd af de nya restriktionerna, m. m., m. m., samt framför allt
en sådan förändring i seder och folkkaraktär, som ytterst hvarken
lagar eller »system» kunna åstadkomma utan på sin höjd endast
understödja. Att hjälpa fram en dylik djupgående förändring, det är väl
den uppgift, som främst borde åligga den ena sidan af det Brattska
systemets antagonister, de organiserade nykterhetsvännerna. Det är en
uppgift, som kanske för många naturer är mindre omedelbart
tillfredsställande än att drifva partipolitik, men säkerligen för landet och saken
mera fruktbringande. Hvad nykterhetsrörelsen i det afseendet redan
uträttat, är af den art, att det säkerligen aldrig kan utplånas ur
Sveriges historia, och ingen kan annat än hoppas, att dessa
fruktbringande krafter icke skola sina ut i steril förbudsdogmatik.
I den mångdebatterade frågan om
studentexa-_nen har i dagarna gjorts ett märkligt inlägg.
Filosofiska fakulteten i Upsala och dess humanstiska sektion ha i
skrifvelser till K. M:t med styrka framhållit, att den nuvarande
studentexamen ej utgör en tillräcklig grund för bedrifvande af
akademiska studier — något som f. ö. gjordes gällande redan vid behandling
af frågan om »folkskolelärares fortbildning i vetenskapligt hänseende».
Det är de sista årens arbete, som visat nödvändigheten af en
ändring i de förhållanden, som vår sista skolordning skapat. Klart är
ju, att en klen och ojämn underbyggnad dels förlänger studietiden,
dels hotar den akademiska undervisningen och det vetenskapliga
arbetet med desorganisation — till men för både den enskilde och det
hela. Fakulteten vänder sig i synnerhet mot den nuvarande
bort-valsrätten, som kan medföra sådana underligheter som en latinlinje
utan latin och en reallinje utan matematik. Den användes ofta
planlöst och medför stor ojämnhet i kunskapsnivån. Rätten att välja
bör därför, menar fakulteten, inskränkas till val af bildningslinje;
inom hvarje linje böra däremot ämnena vara obligatoriska. — Äfven
opponeras mot en alltför långt drifven linjeuppdelning inom gymna-
Studentexamen oeh
universitetet. n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
