Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Stockholmssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholmssystemet, hvilket i sitt program angifvit sig vilja i praktiken omsätta
de af d:r Ivan Bratt (se denna tidskrift årg. II s. 389 ff.) framlagda
förslagen rörande ändringar i utminutering och utskänkning af spirituosa.
Det är betecknande, att det om koncessionen konkurrerande gamla
bolaget ställt i utsikt att genomföra ett system, som åtminstone på
utminuteringens område — och denna är det ju frågan närmast gäller
— ej afsevärdt skiljer sig från det Brattska. Förut har redan
A.-B. Göteborgssystemet i Göteborg infört i viss mån liknande
anordningar med, såvidt man efter så kort tid kan döma, godt resultat,
och inom flera andra kommuner ha redan förberedelser vidtagits
för att följa de sålunda gifna exemplen från rikets två största städer.
I Svensk Tidskrift uttalades redan i ofvannämnda uppsats den
förhoppningen, att de föreslagna reformerna måtte i sina hufvuddrag
komma till utförande i praktiken. Att deras genomförande kommer
att bereda synnerligen stora svårigheter, måste man emellertid redan
på förhand ha klart för sig. Själfva problemet hur
rusdrycksmissbruket skall kunna mest effektivt bekämpas, hör ju till de
svårhandterligaste samhället har att dras med. Göras restriktioner på ett håll,
ske ökningar på ett annat. Inskränk och reglera utskänkningen
— som det gamla systembolaget i Stockholm gjorde — så utvidgas
utminuteringen, försvåra åtkomsten af spirituosa, så tilltar
ölkonsumtionen på ett oroväckande sätt o. s. v. — för att icke tala om
de möjligheter som ligga fördolda i denaturerad sprit, »bluddervin»,
lazarol, polityrsprit och andra njutningsmedel. Låt mathållningen bära
sina egna kostnader, så att icke nykterhetsrestauranterna få en alltför
ogynnsam ställning i konkurrensen, och man löper risken att maten
måste försämras eller fördyras på systemets lokaler. Det fordras gifvetvis
stor praktisk förmåga, mycket sundt omdöme och ej ringa erfarenhet
för att afväga och balansera ett dylikt system af restriktioner för att
ej göra skada på olika håll. För att ej tala om svårigheterna att
handskas med de stora enskilda intressen, som äro knutna till spriten.
Leveransfrågan t. ex. har ju i långliga tider varit en orsak till krångel och
strider för utskänkningsbolagen. På sistone har t. o. m. genom
sprittrustens uppkomst uppstått den faran att ett enskildt företag
skulle få makt att afpressa bolagen en del af de medel, som
rätteligen böra gå till det allmänna, och sålunda på omvägar återinföra
det privatekonomiska intresse i brännvinshandeln, som
Göteborgssystemet afser att borteliminera. Man kan ju visserligen säga, att
det blir statens sak att tas med sprittrusten, sedan brännvinsmedlen
indragits till statsverket, men det kan aldrig bli utan intresse för
denna fråga, huruvida systembolagen, och främst då Stockholmsbolaget,
hvars omsättning utgör omkring ⅕ af landets spritomslutning, ämna
utan vidare underkasta sig trustens herravälde eller som det gamla
Stockholmsbolaget gynna en konkurrent eller kanske t. o. m.
eventuellt uppmuntra helt nya produktionsmetoder, såsom t. ex. den ur
nationalekonomisk synpunkt synnerligen intresseväckande, men hittills
egendomligt tillbakasatta sulfitsprittillverkriingen.
Allt som allt är det sannerligen ingen lätt uppgift, som de män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
