Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK-AMERIKANARNE OCH SVERIGE 329
ungdomsmötet i Visby skrifna talet. Men alltför höga poster
böra ej uppföras på dessa svensk-amerikaners personliga
skuldkonto, därför att de icke förmå uppskatta modersmålets
betydelse som »vår andes stämma i världen». Från hemmet och
skolan i det gamla landet medföra de ofta alltför svaga intryck
af det svenska tungomålets rikedom och tjuskraft. Och den
svenska tjänstflickan, som nu prisar ett lyckligt öde, att hon fått
plats i ett af Bostons fashionablaste kvarter, känner en
förklarlig stolthet öfver att kunna tala det världsspråk, som för
spiran här bland millionärsfamiljernas all lyx och prakt. Och kanske
utan att hon direkt är medveten därom, ser hon i de båda
tungomålen representanter för de skilda villkor under hvilka
hon lefvat och arbetat i det gamla och det nya hemlandet.
Svenskan blir representanten för den kattunklänning hon bar i
Figeholm; engelskan för sidenklänningen hon köpt sig i Boston!
Vi skola dock inte för ett ögonblick glömma att massor af
utvandrade svenskar äfven i städerna bevara sitt modersmål
och tala det öfverraskande väl. Vårt språk skulle där ute aldrig ha
hållits vid lif och vårdats i sådan utsträckning, om det ej stödts
och stärkts af Amerikas svenska kyrkor och svenska tidningar.
De svenskar som emigrera höra icke till de intellektuellt
mindrevärdiga inom resp. samhällslager. Snarare tvärtom! Men
de intellektuella förkofringsmedel, som stå dem till buds i det
nya landet, ha en annan karaktär än dem hvilka de kunnat
tillgodogöra sig här hemma. De ansträngningar, som det engelska
språkets tillägnande kräfver, innebära en viss intelligensodling.
Kyrkorna, de svensk-amerikanska såväl som de rent amerikanska,
bereda dem åtskilliga tillfällen till intellektuell näring.
Ordenslogerna, klubbarna och framför allt fackföreningarna innesluta
obestridliga krafter till intelligensutveckling. Sedan komma de
politiska mötena, »magasinerna» m. m. Naturligtvis utbjuda de
offentliga biblioteken och föreläsningsinstituten med öppna
händer sina möjligheter, som dock i regel mottagas endast af de
mera försigkomna bland invandrarna. Det blir emellertid något
ojämnt, ensidigt och sterilt i den sålunda åvägabragta
intelligensutvecklingen. Den åtföljes gärna af själftillräcklighet, af
dogmatism och oförmåga att se relativiteten hos tingen. Därmed
sammanhänger svensk-amerikanarnes böjelse för absoluta omdömen om
Amerika och framför allt om Sverige. Just denna brist på
vidsynthet hindrar allt emellanåt äfven de mer intelligenta bland dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
