Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 E. H. THÖRNBERG
Språket, framför allt naturligtvis förmågan att tala det, är
emellertid amerikaniseringsprocessens a och o. En framstående
svensk-amerikan, med svensk elementarskole- och amerikansk
universitetsbildning, yttrade en gång till undertecknad: »Att
komma till detta land och tala engelska med utländsk
brytning, det är att inför amerikanarne bära ett pariasmärke.» I
detta låg ju något af den chauvinismens snobbighet, hvilken ej
sällan utmärker immigranters barn. Men yttrandet innehöll en
oomtvistelig sanning. För invandrarens ekonomiska utkomst
och sociala ställning är det angeläget att han så snart som
möjligt lär sig tala engelska så bra som möjligt. Det budet gäller
äfven den bildade svensken. Ofta lyckas han förträffligt. Men den
framgången varder för honom ibland vägen till fullständig
amerika-nisering, som innebär isolering från landsmännen. De svenska
arbetarne och tjänsteflickorna göra likaledes som regel snabba
framsteg i det nya landets språk.
Ute i de typiska svensk-amerikanska settlements, omfattande
jordbruksbygder med endast smärre städer, träffar man
däremot folk, som inte kunna reda sig på engelska, ehuru de
emigrerade från Sverige för tjugu, trettio år sedan. Åt denna
kategori ägna vi emellertid här ingen uppmärksamhet.
Bland de breda lagren af de svenska immigranterna är det i
all synnerhet tjänarinnorna, som fort och väl lära sig engelska.
De komma ut jämförelsevis unga, de erhålla anställning i mer
eller mindre bildade amerikanska hem; och efter tre, fyra års
förlopp tala de i allmänhet engelska flytande och med en
ypperlig amerikansk accent — låt vara, att ordförrådet är relativt
begränsadt! Oftast — men väl icke alltid — är det blott spel,,
när de förklara, att de glömt sitt modersmål. Däremot kunna
de ha vissa svårigheter att obehindradt uttrycka sig på svenska.
Där ute, på Atlanterresor och äfven här hemma ha många
af oss ända till leda iakttagit en del svensk-amerikaners
benägenhet att i tid och otid tala engelska sins emellan. Då och då har
man kunnat förstå att vederbörande måst brottas åtskilligt med
det främmande tungomålet. Men ändå ha de föredragit det.
Däri ligger ofta ett praktiskt syfte: att förskaffa sig den största
möjliga öfning. Men stundom innesluter denna benägenhet en
god portion barnslig fåfänga. Den vittnar också om en djup
okunnighet rörande modersmålets värde, hvilket Ellen Key med
en sådan ordets glans och känslans makt skildrade i det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
