Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapliga studier. Det har ju ej heller direkt yrkats, att
folkskollärarna skulle utan vidare få söka tillägna sig
universitetens undervisning. Men enligt den petition som
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening framburit,
skulle emellertid propedeutiska kurser anordnas för dem af och
vid universiteten såsom förberedelser till de vetenskapliga
studierna. Detta har emellertid bestämdt afvisats; universiteten
äro inga elementarskolor och kunna icke åtaga sig någon
skolundervisning. Dessutom äro lokaler och institutioner redan till
trängsel fyllda, och lärarekrafterna äro engagerade för helt andra
uppgifter. Om lärarekompetensen till den kommunala
mellanskolan — en fråga som vi skola närmare behandla längre fram
— anser Uppsalafakulteten, att den icke bör sänkas under den
filosofiska ämbetsexamens nivå och att ingen särskild
mellanskoleexamen bör inrättas. Fakulteten i Lund uttalar sig däremot
med reservation för en dylik examen, allt naturligen under
förutsättning att studentexamen i vanlig ordning aflägges. Frågan
om upprättande af en särskild lärarehögskola hvarom
meningarna äro mycket delade behandlas i den synnerligen
grundliga utredning af hela detta problem, som verkställts af
filosofiska fakultetens i Lund utsedda kommitterade (sid. 53—57),
men fakulteten gör intet direkt uttalande i denna punkt.
Uppsalafakulteten afstyrker inrättandet af en dylik anstalt.
Däremot förordas som den f. n. enda möjliga lösningen gymnasiala
öfverbyggnader på seminarierna (i universitetsstäderna).
Afgångsexamen från dessa skulle vara fullt likvärdig med studentexamen.
Trots att ömmande omständigheter föreligga, ha sålunda från
de viktigaste hufvudparterna i målet allvarliga betänkligheter
framkommit mot folkskollärarnas tillträde till universiteten.
Frågan har dessutom på grund af den egendomliga motivering
centralstyrelsen gifvit sin petition kommit i ett lika
egendomligt läge, och vi skola därför närmare diskutera denna punkt.
Det har nämligen föreslagits, att dessa folkskollärare-studenter
skulle få rätt att aflägga en särskild examen, antingen filosofisk
ämbetsexamen i vissa ämnen eller någon annan för deras
behof lämpad examen. Häraf följer naturligen en högre formell
kompetens jämte behörighet till lärarebefattningar vid högre skolor.
Ty folkskollärarnas fortsatta utbildning kan ha tvenne mål,
dels en fördjupning af redan vunna kunskaper, hvarvid läraren
återvänder till sin förra verksamhet bättre intellektuellt rustad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
