Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och erfarenheter från främmande länder. Vi äro ju af ålder vana
att importera idéer från Tyskland, och det är närmast
förhållandena i detta land, som lifligast beaktats under debatten[1].
Det är också förnämligast i detta land, som ytterligare
reformkraf under de senare åren uppstått. I alla delar af det tyska
riket och isynnerhet i Preussen, där seminarieundervisningen
sedan ett tiotal år tillbaka betydligt förbättrats, har krafvet på
folkskollärarnas tillträde till universiteten tagit fastare former,
understödt af flera berömda universitetslärare, bl. a. prof. Rud.
Eucken i Jena. De utredningar och hänvisningar rörande
utländska och speciellt tyska förhållanden, som i vårt land
framkommit från folkskollärarehåll, äro emellertid i vissa punkter
vilseledande och bristfälliga. Man får icke glömma, att de tyska
seminarierna både kvantitativt och kvalitativt stå högre än våra
och att vid de flesta undervisning meddelas i främmande språk.
Dessutom förtjänar framhållas, att våra nya seminarier enligt
folkundervisningskommitténs betänkande fortfarande äro
ämnade att vara 4-åriga, då däremot de tyska äro 5- till 7-åriga.
Emot krafvet på folkskollärarnas tillträde till universiteten ha
emellertid i vårt land höjts berättigade invändningar icke blott
från universiteten själfva utan äfven från andra parter. Af de
olika uttalanden och förslag, som framkommit och för hvilka
korta redogörelser lämnats i dagspressen, skall här endast
lämnas en sammanfattning af det viktigaste rörande problemets
principiella innebörd. Tyngst väga gifvetvis de uttalanden
som härröra från de filosofiska fakulteterna vid universiteten i
Uppsala och Lund. Dessa utmynna i ungefär samma resultat.
Först och främst framhålles vådan af folkskollärarnas
utvandring från folkskolan. Folkbildningen skulle därigenom å ena
sidan försämras, och folkskolans nivå tål icke vid någon
ytterligare sänkning. Å andra sidan skulle också universitetets och
studentkårens allmänna bildningsnivå sjunka.
(Läroverksöfverstyrelsen har också i sitt i ärendet afgifna yttrande häfdat, att
ingen väsentlig förändring får åstadkommas i fråga om
universitetsstudiernas allmänna nivå.) Vidare innebär
folkskollärarexamen en alldeles otillräcklig underbyggnad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
