Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Undervisningen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan. Af J. G. Richert
- Undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frågar man en teknolog efter någon kamrat, får man ofta
till svar: »Jag känner honom ej.» »Hvad vill det säga, känner
ni ej edra kamrater?» »Vi hafva ej tid att vara tillsammans
— vi måste snärja!»
Jag och mina samtida tänka med kärlek och tacksamhet på
vårt »gamla Teknis». Det nuvarande Teknis efterlämnar nog
för de flesta minnet af ett förskräckligt »snärj», ett vanvettigt
ritande.
De missförhållanden som nu råda vid Tekniska högskolan
böra enligt min uppfattning tillskrifvas vissa brister inom
undervisningen och organisationen, hvilka jag i det följande skall
söka närmare utveckla. Jag kommer därvid uteslutande att
beröra förhållandena inom fackskolan för väg- och
vattenbyggnadskonst.
UNDERVISNINGEN
Huru önskvärdt det än är, att ingenjören är bevandrad inom
olika tekniska områden, så kan det ej undvikas, att
undervisningen vid högskolan måste specialiseras. Detta sker
visserligen nu, men ej i tillräckligt hög grad. En blifvande väg- och
vattenbyggare har ej minsta nytta af det arbete han nu måste
offra på konstruktioner af maskinelement. Han skall lära sig att
konstruera broar, vägar, vattenbyggnader m. m., men ej
maskiner och ännu mindre maskinella detaljer.
Konstruktionsöfningarna i värmemotorer och vattenmotorer borde likaledes utgå ur
studieplanen, och föreläsningarna betydligt förenklas. Det är
både nyttigt och nödvändigt, att en väg- och vattenbyggare
känner de olika maskintypernas allmänna egenskaper och
viktigaste konstruktiva principer, så att han t. ex. vid planerande
af ett pumpverk kan träffa det riktiga valet mellan ang- och
gasmaskiner, elektriska motorer och dieselmotorer, mellan
kolf- och centrifugalpumpar etc. och framlägga därtill hörande
tekniska och ekonomiska utredningar, men längre kan och bör
han ej gå; sedan är det maskiningenjörens insikter, som böra
tagas i anspråk. De olika fackskolornas män böra komplettera
hvarandra men ej fuska inom hvarandras områden.
Fysik och kemi äro grundläggande ämnen af stor betydelse,
men den undervisning som numera meddelas i
elementarläroverken torde vara tillräcklig för en väg- och vattenbyggares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0253.html
