Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Dagens frågor
- Svensk konsthistoria
- Svenska bokband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet författas af specialforskare på områdena i fråga, torde man
med visshet kunna hoppas, att arbetet skall uppfylla de stora
förhoppningar man så gärna vill ställa på detsamma. Blir så
förhållandet, hafva vi gjort en betydande vinst för vår nationella kultur. Man
må hoppas, att den skall vinna spridning i vida kretsar, icke minst
bland våra konstnärer, som i allmänhet ha en oändligt dunkel
föreställning om vår äldre svenska konst och därför också ofta sakna
den känsla af tradition, som dock äfven på detta område af
mänskligt skapande har så stor betydelse. Skulle den nya svenska
konsthistorien kunna bidraga att uppväcka en sådan, vore det icke dess
minsta förtjänst.
Svenska bokband.
I den orättvisa och illvilliga uppsats, som Strindberg
i Det nya riket ägnat åt sin kollega vid Kungliga
Biblioteket Christoffer Eichhorn och hans vetenskapliga verksamhet
förekommer bland mycket annat äfven en hånfull allusion på den
angripnes arbete på den konstindustriella historiens område.
Särskildt löjligt och orimligt finner Strindberg Eichhorns försök att draga
upp grundlinjerna till bokbinderiets och den konstnärliga
bokutstyrselns historia, och för att riktigt grundligt krossa sin motståndare
griper han med sin vanliga talang att finna träffande ettrigheter en
välbekant Geijersk sentens i flykten och lägger den i parodierad form
i Eichhorns mun: Svenska folkets historia är dess bokbindares.
Emellertid förhöll det sig denna gång på samma sätt som det i
allmänhet förhöll sig i de Strindbergska polemikerna: angriparen hade
i allt väsentligt orätt och den angripne hade rätt. Det ämne som
Strindberg från höjden af sin samhällskritik fann löjligt och onyttigt
har ovedersägligen ett ganska stort intresse; om det också
naturligtvis icke kan betraktas som någon vetenskap i och för sig, så äger
det dock en högst afsevärd betydelse för kännedomen om
konstindustriens och ornamentikens utvecklingshistoria. Bortsedt från detta
har dessutom äfven den moderna bokhistorien och
biblioteksvetenskapen i många fall tillfälle att tillgodogöra sig dess resultat. Det
var därför med den största tillfredsställelse som man för ett par år
sedan hälsade offentliggörandet af Johannes Rudbecks arbete Svenska
bokband under nyare tiden, hvars första del omfattade tiden
från 1521 till 1718. För första gången fick man här framlagdt ett
efter bestämda principer sammanställdt och i förstklassig
efterbildning återgifvet material till belysande af det konstnärliga
bokhandtverkets historia i Sverige. Sedan helt kort tid föreligger nu äfven
det andra bandet af nämnda arbete (Stockholm 1913, XXVII, 86 sid.,
45 afbildningar), upptagande bokband under det adertonde
århundradet, i afslutadt skick. I likhet med föregående volym har äfven
denna utgifvits som årspublikation af Föreningen för bokhandtverk
i Stockholm.
Vårt 1700-tal är de klassiska bokbindardynastiernas period. Det
är under denna tid som vi äga flera betydande och framstående
släkter, hvilka generation efter generation troget och odeladt ägna sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0232.html
