Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Balkankriget i ord och bild. Af L—ts - Panama. Af A. B. Carlsson - Carl Hallendorff: Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 LITTERATUR
karnes irreguliära och föga öfvade trupper vid ett tillfälle
förorsakade ett panikartadt återtåg, har gifvit anledning till följande
tillämpning: »Åter får man bevis på, huru farligt det är att låta dylika
massor uppträda vid sidan af de militärt utbildade linjetrupperna.
Man kommer då också till den slutsats att truppen behöfver mycken
öfning för att hålla ut i striden, årslång öfning, ej några få månaders
rekrytutbildning i förening med ett fåtal dagars trupptjänst. Vi
svenskar ha mycket att lära häraf.»
L—te.
PANAMA
Ett bidrag till kännedomen om ett spörsmål af vidsträckt både
politisk och ekonomisk innebörd har professor Hallendorff lämnat
i sitt nyutgifna arbete Panama, studier kring ett
politiskt-eko-nomiskt problem (Stockholm 1913, A.-B. Ljus, 2 kr.), ursprungligen
ett antal föreläsningar, hållna på Handelshögskolan i Stockholm i
november 1912. Arbetet är af aktuellt intresse, då till hösten
innevarande år den »landdelande» och »världsförenande» Panamakanalen,
för att citera kanalkommissionens stolta devis, är afsedd att öppnas
för samfärdseln — jämt fyra århundraden efter den tid, då den
spanske hidalgon Vasco Nunez Balboa öfver Centralamerikas näs
nådde fram till Stilla oceanen och för sin monarks räkning tog det
nya världshafvet i besittning. I själfva verket har under hela denna
tid eller alltifrån de första européernas ankomst till dessa trakter
frågan om en genomfart här eller orn transport öfver näset i olika
former varit uppe. Under den första tiden, till omkring år 1530,
sökte man ännu en naturlig sjöförbindelse till Indien, det stora
hägrande målet för hela upptäcktstidens ansträngningar och offer, men
sedan hoppet att här finna det sökta sundet måst uppgifvas, döko
strax planer upp att genom kanalbyggnader vinna den eftersträfvade
genomfarten. Ej mindre än fyra olika hufvudlinjer projekterades,
men kanalplanerna bibehöllo under hela den spanska
kolonisationstiden ett öfvervägande teoretiskt intresse; det spanska väldet var
hvarken i organisatorisk styrka eller till sina ekonomiska resurser
vuxet ett verk af den omfattning det här gällde — äfven de till buds
stående rent tekniska hjälpmedlen skulle vid ett försök att förverkliga
projekten säkerligen befunnits otillräckliga.
Det är från 1840-talet, särskildt i samband med Förenta staternas
begynnande sträfvan till världsvälde, som man kan skönja
starkare försök att i större skala här anordna interoceana
trafikförbindelser. En viss rivalitet framträdde härvid mellan unionen och
England, den makt som mest såg sig hotad i sina intressen, om en
farled i dessa trakter komme till stånd under amerikansk ledning,
men genom det efter de förhandlande diplomaterna uppkallade
Clay-ton-Bulwerfördraget 1850 åstadkoms en uppgörelse i godo och gjordes
ett försök att »internationalisera» den projekterade världstrafikleden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
