Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor
- »Det unga England»
- Sverige under år 1674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mått och därför i lika måtto höja sig öfver och personifiera sitt
folk. Detta förmådde aldrig Disraeli, trots sina försök på äldre dagar
att kläda ut sig till engelsk »squire och gammal aristokrat; och
därför kan man kanske säga, att han skulle ha betydt ännu mera för
sitt lands politiska utveckling, om han aldrig blifvit dess ledare i
yl tre måtto.
Men just detta förklarar på visst sätt den bestående
ungdomligheten i hans insats. Ty ungdomens politiska betydelse beror just
på att den, såsom professor Hjärne en gång med rätt öfverflödig
ironi uttryckt det, icke är »fjättrad af något jordiskt bostadsband».
Disraeli kände också under hela sitt lif en af ingen misstro
grumlad sympati för den politiskt intresserade ungdomen; och den
ungdomliga konservativa partigrupp, som på 1880-talet sökte upptaga hans
»Elias-mantel» — lord Randolph Churchills torydemokrater — kunde
i sin uppränning stödja sig på hans välvilja och hans namn.
Sverige under år 1674.
År 1890 riktade Elof Tegnér genom en högt skattad
uppsats i Ymer uppmärksamheten på en märklig källa
till Sveriges historia, den italienske hofmannen, diplomaten och
litteratören L. Magalottis målande bref från ett besök i Sverige år 1674
och den mera systematiska relation, hvari han till sin herres,
storhertigens af Toskana, upplysning sammanfattade sina intryck från
det aflägsna, under det dåvarande politiska läget i Europa så
betydelsefulla landet. Tegnér förstod att, med skickligt urval, af Magalottis
skildringar och oförbehållsamma omdömen på några sidor
sammanfläta en karaktäristisk bild, som ej kunde undgå att locka till närmare
bekantskap med källan. Det måste därför hälsas med tillfredsställelse,
att grefve C. M. Stenbock låtit till svenska öfversätta och i en väl
vårdad volym under ofvan angifna titel utgifva Magalottis slutrelation
(Sthlm. Norstedt 1912. 5 kr.). Texten kommenteras i upplysande, ur
samarbete med sakkunniga på olika områden framgångna noter. I
utmärkta reproduktioner återges ett antal i Sverige för Magalottis
räkning utförda akvareller. Nästan lika konkret påtagliga äro några
ögonblicksbilder från det svenska hoflifvet, som skänkas af ett par i
noterna återgifna bref i en allt annat än officiell stil; man frågar
sig ovillkorligen, om Magalottis korrespondens gömmer mera af
samma art.
Magalotti ägde i hög grad gåfvan af en klar och åskådlig
framställning, som han gärna upplifvade med en och annan tillspetsad
anmärkning eller anekdot. Hans iakttagelser vittna lika mycket om
uppmärksamhet och mångsidighet som om vidsträckt och grundlig
bildning. Nya fakta är naturligtvis ej hvad man söker i ett arbete
af denna art, men man konstaterar snart, att de upplysningar, han
förstått att skaffa sig, äro tillräckligt korrekta och omfattande för
att ge värde åt hans intryck och berättiga honom att fälla ett
omdöme. Hans intressen räcka till för hvardagliga detaljer och
umgängeslifvets yttre sidor lika väl som för konst och vetenskap.
Böndernas ställning och adelsgodsens organisation skildras vid sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0084.html
