Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Två tyska historiska essaysamlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 DAGENS FRÅGOR
De flesta af de i samlingarna inrymda essayerna ha förut på skilda
håll varit tryckta. Sammanförda ge de naturligtvis ett helgjutnare
intryck af sina författares individualiteter, och grupperade som de
till sitt flertal äro kring vissa problem eller komplex af problem, sprida
de en ganska allsidig, ehuru naturligen ingalunda uttömmande
belysning öfver vissa historiska hufvudepoker och hufvudpersoner, liksom
ock öfver den moderna historievetenskapens sätt att gå sina
forskningsobjekt in på lifvet. Anmärkningsvärdt är äfven — och ägnadt att
öka intresset — att en ej obetydlig del af båda författarnes essayer
rör sig om samma eller besläktade ämnen ehuru ofta naturligtvis från
helt olika utgångs- och synpunkter.
Både Lenz och Mareks ha som bekant gjort betydande insatser i
utforskandet af reformationstidehvarfvets historia, och ett ej ringa
antal af uppsatserna utgör frukten af deras studier öfver hithörande frågor.
Därvidlag fullständiga de båda samlingarna hvarandra på ett lyckligt
sätt. Under det att Lenz företrädesvis behandlar den från Tyskland
utgångna reformationen och dess främsta banerförare från Luther,
Hutten och Melanchton till Gustaf Adolf, började Mareks sin bana
som historiker, med ett synnerligen betydande arbete öfver en af det
från Geneve framsprungna rörelsens höfdingagestalter och kring
honom, kring Gaspard Goligny, kring Filip II och drottning Elisabeth
koncentrera sig i den föreliggande samlingen hans studier.
Ett annat för de båda essayisterne gemensamt område är
Bismarcks-forskningen. Lenz har som bekant skänkt oss den första
vetenskapligt kritiska Bismarckslefnadsteckningen, nyligen utkommen i sin tredje
upplaga, och Mareks har för ett par år sedan utsändt första bandet
af ett verk öfver honom, som lofvar att blifva standardbiografien.
Här ha båda som bakgrund för Bismarcks första framträdande
tecknat konturerna af det stora revolutionsårets historia, båda ha sökt
karaktärisera den furste, hvars trofaste tjänare han var. Och under
det Mareks i en — till formen kanske något konstlad — studie satt
Bismarck i relation till Goethe, har Lenz sammanställt honom med
Stein, den preussiska statens nydanare, och med Ranke, den tyska
häfdaforskningens mästare. En ypperlig utgångspunkt och tillika en
behärskande synpunkt för denna sistnämnda essay har författaren
funnit i ett ord af den store historikern, som nu likaväl som då
det skrefs, äger sin aktualitet: »Das Mäss der Unabhängigkeit gibt
einem Staat seine Stellung in der Welt, es legt ihm zugleich die
Not-wendigkeit auf, alle inneren Verhältnisse zu dem Zweck einzurichten;
sich zu behaupten. Das ist sein oberstes Gesetz.» — Påpekas må till
slut, att äfven de stora brytningarna under revolutions- och
Napo-leonstiden utgör föremål för studier i bägge samlingarna.
Några af essayerna ha en rent dagspolitisk aktualitet. Dit höra
i Lenz’ samling uppsatser sådana som »Das russische Problem»,
skrifven 1906, och »Nationalität und Religion», ett utslag bland
många af författarens intresse för konfessionella frågor, liksom af
hans strängt antiromerska åskådning. Ett par af de vidlyftigaste
uppsatserna i den Marcks’ska samlingen, nämligen »Deutschland und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
