Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Den brittiska järnvägsstrejkens afveckling - Zakarias Lindmark, en »folköfvervinnare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 DAGENS FRÅGOR
om hvilka förhandlingars resultat inga bestämda upplysningar
föreligga, då detta skrifves. Samtidigt försiggår bland järnvägsmännen
omröstning, icke därom huruvida de verkligen skola gå ut i en
allmän strejk eller ej, utan huruvida de eventuellt äro villiga därtill.
Åtskilliga bolag ha företagit vissa höjningar af lönerna. Och för
närvarande ser det ut, som skulle spelet närmast gälla den
allmänhet, hvars sympatier ej minst i detta fall ha en afgörande betydelse.
Zakarias Lindmark, en »Den, som skrefve en kritisk historia öfver
»folköfvervinnare». Sveriges sektväsen under de sista två år-
hundradena, skulle skapa ett verk af ofantligt värde för kännedomen
om svensk kultur och psykologi», yttrade Oscar Levertin i sin essay
öfver »Jerusalem». Under en stor del af denna period är det
sekte-rismen, som mer än statskyrkan gifvit näring åt den svenska
bondebefolkningens religiösa åtrå och som därmed varit ett oöfverskådligt
viktigt element i hela vårt folks lif. Men huru litet direkta skriftliga
vittnesbörd hafva vi icke därom? Och i den mån sådana saknas,
är det ej allenast mycket svårt att klargöra betydelsen och
innebörden af en sådan historisk faktor. Det fordras ofta en hög grad af
mognad historisk verklighetskänsla och intuition för att inse, att
starka krafter måste ha lefvat och verkat, ehuru de icke efterlämnat
direkt synliga spår.
Vi veta, hur oändligt litet som bevarats af gångna geologiska
perioders organiska lif. Liksom det någon enda gång har händt, att
böljemärkena i en hafsstrands lerblandade sand en viss minut för
hundratusen år sedan blifvit genom en geologisk slump petrifierade, har då
och då någon enda af de miljoner svunna växt- eller djurformer,
hvilka lefvat ett böljeslags lif i den organiska utvecklingens omätliga
haf, genom försteningens förevigande räddats åt vår kunskap. Allt
hvad den paleontologiska forskningen kunnat ge oss är blott några
försvinnande fragment af det hela, men vi förstå eller ana ändock,
hur oändligt rikt det lif måste ha varit, som är undandraget vår
forskning. — Det är ej alltid lika lätt att inse och känna verkligheten
af de krafter i folkens lif, hvilka ej komma på papperet.
Hvad professor Sundbärg har att säga om svenskens brist på
intresse för människan, illustreras ej minst genom vår torftiga
biografiska litteratur, och i denna är intet mer anmärkningsvärdt än bristen
på religiösa lefnadsteckningar. När man t. ex. ser den oändliga
mängd anglosaxiska dylika, till hvilka hänvisas i William James’
»Varieties of Religious Experience», och när man besinnar sanningen
i Lcvertins ofvan anförda ord, inser man lätt hvilka vidder af
svenskt lif och svensk folkanda, som undandraga sig våra blickar
och vår kunskap.
Dess mer tacksam bör man vara för hvarje bidrag, hvarje
ljusglimt, som därvidlag skänkes oss. Nyligen har en liten skrift
utkommit, sådan som vi borde äga många af för att kunna få en
konkret föreställning om det troslif, som är eller varit den bärande
kraften för stora delar af vårt folk. »Zakarias Lindmark, Bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
