Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ekonomisk öfversikt. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 EKONOMISK ÖFVERSIKT
industri och därför fruktar amerikansk konkurrens mer än något
annat — en anda, som f. ö. nog kan antagas ha bidragit till att
fördröja landets utveckling genom att draga kapital och arbete
från råvaruproduktionen. Exporten till moderlandet har också
alltid varit afsevärdt större än till det stora grannlandet, medan
förhållandet med importen i ännu mycket högre grad varit det
omvända. Ett uttryck för Kanadas politiskt-kommersiella
imperialism voro därför de två på hvarandra följande besluten om
preferensbehandling af moderlandets varor 1897 och 1900
(nedsättning med resp. 25 och 33 %) — inom parentes den
prosaiska anledningen till Kiplings storslagna dikt »The Lady of
the Snows» — och de engelska tariffreformvännerna ha därför
främst haft sina blickar vända mot Kanada.
På samma gång var det emellertid klart, att en stor del af
den kommersiella antagonismen var föranledd af protektionism
på den södra sidan om gränsen och att medgifvanden söderifrån
därför skulle få vidtgående följder. Det var därför en mycket
vidtutseende åtgärd presidenten Taft företog, då han förelade
kongressen förslag om ett ömsesidighetsfördrag mellan Förenta
staterna och Kanada, innebärande tullfrihet eller stora
nedsätt-ningar på bl. a. landtbruksprodukter, trämassa, papper, trävaror,
stenkol, fisk och vissa slag af järn, med ganska obetydliga
motsvarande fördelar för amerikanska varor- Många väntade att detta
förslag skulle falla på de amerikanska protektionisternas
motstånd; men Taft satte in hela sin auktoritet på saken och
lyckades också i juli få traktaten antagen i senaten med stor
majoritet. Onekligen började det knaka något i fogarna på det
brittiska väldet, i så hög grad som det är byggdt på osynliga
och lätt skadade band, då Kanadas liberale premierminister,
sir Wilfrid Laurier, lika mycket som Taft å sin sida ställde
sig i breschen för traktaten. Men till stor förvåning för nästan
alla väderleksprofeter blef resultatet i Kanada alldeles motsatt
det amerikanska. Lauriers konservative motståndare mr
Borden vann en förkrossande seger, och försöket till ekonomisk
sammanknytning af Kanada och Förenta staterna har för denna
gång fullständigt misslyckats. Anledningarna ha nog som
vanligt varit flera; hufvudrollen spelade antagligen de rent
imperialistiska synpunkterna — valet mellan »kung Georg och Union
Jack» samt »presidenten Taft och stjärnbaneret» — men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
