Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ekonomisk öfversikt. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK ÖFVERSIKT 561
terat nästan outtömliga tillgångar; frånsedt allt annat anses
Grand Trunk Pacific Railway ensam äga lika stora tillgångar
som alla Förenta staternas tillsammantagna. Och slutligen äger
Kanada väldiga skogar, medan Förenta staternas redan tagit
nästan fullständigt slut.
Trots detta är det en egendomlig brist på expansion som för
närvarande utmärker Kanada liksom — ehuru ej lika mycket
som — Englands andra stora själfstyrande koloni, Australien.
Folkökningen under den sista tioårsperioden har visserligen
efter de nyligen publicerade siffrorna varit 1,710,000, hvilket ju
vid en befolkning på 5,371,000 år 1901 ger en årlig folkökning
af omkr. 28 %o; men det egendomliga är att folkökningssiffran
nästan exakt sammanfaller med siffran för invandringen ensam,
något som blott kan förklaras genom stor emigration af de
invandrade eller af de infödda. I några ytterligt kritiska rader har också
prof. Sundbärg tidigare nästan bestridt Kanadas ekonomiska
utveckling och försökt visa, att landet i stort sedt haft
utflytt-ninysöfuerskott (Utvandringsstatistik, Emigrationsutredn. bil. IV
sid. 71). Äfven om de nyaste siffrorna äro tämligen oförenliga
med denna ståndpunkt, har man i stället trott sig kunna
konstatera en annan företeelse, som har sin motsvarighet i nästan
alla anglosachsiska utomeuropeiska samhällen, nämligen
aftagande nativitet i den engelska delen af Kanada; och detta är
så mycket märkligare, sorn den franska befolkningen i Kanada
sedan gammalt varit och fortfarande är känd för ovanligt hög
nativitet.
Det är gifvet, att många olika faktorer måste ha samverkat
till detta läge, och lika gifvet är, att Förenta staterna måste
känna sig kallade att ekonomiskt ta hand om landet, sedan
deras egen fria jord tagit slut, malmtillgångarna börjat sina
och äfven kolförråden visat några små tecken att vara
uttömliga. Framför allt skulle naturligtvis det råvaruproducerande
Kanada utgöra ett idealiskt afsättningsområde för amerikanska
industriprodukter. I Kanada har emellertid misstron mot
Förenta staterna varit djupt rotad, delvis grundlagd genom de under
frihetskriget norrut drifna »lojalisterna», det engelska
moderlandets in i det sista lagtrogna undersåtar i de 13 ursprungliga
kolonierna, men nog i hufvudsak grundad på en protektionistisk
anda, som till hvarje pris ville uppamma en inhemsk förädlings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
