Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnornas rösträttsfråga. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNAS RÖSTRÄTTSFRÅGA 549
rösträtt, hvarför skulle då ej en så och så väl kvalificerad kvinna
få den. Denna »naturligtvis» alldeles oriktigt ställda fråga
ersätter hon med en annan: hvilket gagn skulle staten hafva af
en ny, till största delen okvalificerad skara väljare. Svar: intet.
Hvilket skulle bevisas.
Rösträttskvinnornas räkning ser något annorlunda ut.
Emellertid kan facit bli plus, gagn, till och med, om kvalifikationen
hos den stora massan sättes ned till 0. Hos ett fåtal, större
eller mindre, finns »mognad» med hvad detta innebär af
kunskap och omdöme. Det skall gagna staten att få det tillskott,
det representerar.
Det är egendomligt, att »högern», som ju eljest håller på den
intelligenta och kunniga minoriteten såsom samhällets kärna
och kraft, icke har det ringaste intresse för den kvinnliga, bättre
utrustade minoriteten, utan hvarje gång det kvinnliga
rösträtts-krafvet kommer på tal ideligen och oföränderligen spelar ut
omogenheten hos den stora mängden kvinnor. Högern, som
anser majoriteten i allmänhet såsom sådan undermålig,
uppställer likväl på kvinnornas massa krafvet på »mognad», innan det
bör bli tal om kvinnans rösträtt. När detta kraf framställes,
är det väl en retorisk figur med ironisk innebörd, en retorisk
figur, som man ej minns från Rhetorica ad Herennium eller
från andra handböcker i stilistik. Enkel och allvarsamt menad
normalprosa kan det icke vara.
Fru Heckschers svar på den fråga, hon uppställer, blir med
hennes åskådning rent tautologiskt, sedan hon utan vidare ur
räkningen utelämnat fåtalet. Hon anser nämligen intet
särskildt godt eller önskvärdt vara att vinna genom kvinnligt
inflytande på riksdagen. Det är onödigt och betydelselöst med
afseende på kvinnans ställning, onödigt och meningslöst med
afseende på till exempel de fattigas och barnens intressen.
Att den, som ser saken så, i lindrigaste fall blir likgiltig för
kvinnans rösträtt, är klart, lika klart som att de, som ha rakt
motsatt åskådning, sälla sig till de »rösträttsifrande». Dessa
senare hysa den öfvertygelsen, att det icke är bra som det är, och
att de kvinnors insats, som vilja se samhället läkt från sår och
bölder, icke är öfverflödig. De anse, att etiska lifsintressen på-
40. Svensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
