Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Vi och Italien. Af Vilh. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 VILH. LUNDSTRÖM
kan jämväl den enskilde, tillfällige resanden bidraga till sitt
lands bekantgörande och till främjande af dess intressen.
Svenska föreningar i utlandet med fast sammanslutning och lefvande
nationellt sinne äro med få ord de värdefullaste pioniärer vårt
land kan önska sig, då det vill vinna politisk aktning och
ekonomiska förbindelser utåt.
Hvad Italien beträffar sakna vi, så otroligt det kan låta,
alldeles en dylik värdefull representation. Fastän det i hvarje
ögonblick för visso finnes tusentals svenskar inom Italiens
gränser, däraf säkert flera hundra mer eller mindre bofasta,
existerar i Italien ingen enda svensk förening, l alla andra
europeiska stormakters hufvudstäder och större centra finnas
fasta svenska organisationer, i Rom finnes ingen. Tvärtom finnes
därstädes en gammal s. k. skandinavisk förening, som kan
betraktas såsom direkt motverkande svenska intressen, då den
drager de svenskar, som ännu tillhöra eller sluta sig till
densamma, till sällskaplig verksamhet och arbete för intressen, som
icke äro speciellt svenska. Den låter aldrig det svenska namnet
bli kändt och omtaladt i Rom, utan detta apokryfiska
»Skandinavien», som åtminstone för närvarande hvarken andligt eller
politiskt är annat än en förlegad fiktion. Så bibringas
italienarna en falsk föreställning om förhållandena i norden, och
»Skandinavien» skymmer bort Sverige. Förr, då vi ännu trodde
på möjligheten att genom själfuppgifvelse skapa nordens enhet,
kunde dylikt möjligen försvaras, nu är det oförsvarligt. Rom
är också den enda hufvudstad, där en »skandinavisk» förening
verkligen ännu ensam lefver kvar såsom relik från en gången tid.
Det hör för resten till saken, att denna »skandinaviska»
förening, hvars tillvaro genom speciella förhållanden så godt som
hindrar uppkomsten af en svensk förening, i hufvudsak
underhålles — med svenska pengar! »Sådan är jag, moder....!»
Medan den ena eller andra af de öfriga »skandinaviska» staterna
lämnar litet eller alls intet till densamma, har Sverige genom
Konstakademien sedan många år lämnat denna förening ett
anslag, som andra svenska föreningar, som uträtta betydande ting
för den svenska saken, aldrig skulle våga drömma sig såsom
möjligt att få från hemlandet.... Och att få någon ändring
häri, att få en verklig svensk förening representerande det svenska
namnet i Rom synes i följd af detta icke vara möjligt, förr än
ökade förbindelser, på andra vägar åstadkomna., göra den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
