- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
431

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De norrländska statsdomänernas koloniserande. Af Harald Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NORRLÄNDSKA STATSDOMÄNERNAS KOLONISERANDE 431

med skogsodling, dikesgräfning, hyggesrensning, spångning och
vägarbeten, markberedning, fröinsamling, upphuggning af ved
och skogseffekter, rågångsrensningar, flottledsarbeten, byggnader,
virkesutdrifning, tillsyn vid skogseldar, tillfällig extra bevakning,
handtlangning vid stämplingar och skogsindelningsarbeten m. m.

Skogsarbetarna böra dock ej anställas till större antal än att
ständigt arbete kan beredas dem. Full frihet måste finnas för
revirförvaltarna, som ju bära ansvaret för kronoparkernas
skötsel, att utvälja de bästa tillgängliga krafterna, mot
antagningsbevis anställa dem som arbetare och vid behof afskeda dem.
Inga skrifvelser fram och åter med utredningar och intyg och
flersidiga utlåtanden och kartor och kontrakt i 4 exemplar m.
m., såsom fallet med skogstorparna.

Men för genomförande af ett dylikt önskemål för en
betydligt mera ingående skogshushållning med fasta skogsarbetare
fordras af regering och riksdag först och främst revirens och
bevakningstrakternas uppdelning i måttliga vidder samt
tillräckliga anslag, så att ej nödiga arbeten behöfva eftersättas vid
skötseln af de norrländska kronoparkerna, hvilket kan vara ett
lika så viktigt moment till skogssakens fromma, som att anslå
medel till inköp af skogssköflade hemmans- och bruksskogar.

I första hand borde väl de öfre-norrländska skogsdistrikten
komma i åtnjutande af denna förmån, om den intensivare
skötsel, som genom statsbanenätets framdragande och flottledernas
reglering gjorts möjlig, också skall blifva en verklighet. Där
rinnas f. n. — ett exempel ur högen — lapplandsrevir med en
kronoparksareal af 93,096 hektar duglig skogsmark lämnande
enligt senaste (1910 års) redogörelse en inkomst till statsverket
af 549,706,56 kr. = 5,90 kr. pr har med frånräkning af samtliga
utgifter, under det att anslaget till vägskatt (7,653,20 kr-)?
förvaltningskostnader (26,704,63 kr.), dikning, hyggesrensning och
skogsodling (4,787,46 kr.) och öfriga samtliga utgifter
sammanlagdt visade endast 46,980,75 kr. eller 0,50 kr. pr har.

Principen för skogsvårdsafgifternas fördelning: att inflytande
medel skola fördelas mellan landstingsområdena efter den
virkesmängd, som inom skilda områden afverkats — den
principen borde i något högre grad än nu är fallet beaktas, när
anslaget till kronoskogarnas skötsel fördelas å olika revir.

Sedan på grund af redan delvis genomförda
kubikflottnings-system och efter flottningsstadgans revidering snart än mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free