- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
430

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De norrländska statsdomänernas koloniserande. Af Harald Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 HARALD SJÖBERG

och priset i allmänhet ställer sig mycket lindrigt. Ty något
måste göras för de öfre norrländska ödemarkernas kolonisation
och emigrationens hämmande. Det artar hart när till
riksskandal, att från dessa glest befolkade bygder den ena skaran
efter den andra af ungt, kraftigt och härdigt folk under klagan
öfver omöjligheten att komma öfver odlingsmark på betryggande
villkor eller i anledning af bristande arbetstillfällen ser sig tvunget
att lämna hembygden för att på andra sidan Atlanten eller vid
norrbottniska gruffälten och andra industricentra söka sin
utkomst.

Men vid sidan af dessa egnahemsbyggare och småbrukare måste
inrymmas plats för en annan klass nedsättare, nämligen de rena
skogsarbetarna; det är försummelsen att hålla isär dessa två
grupper, som utgör det nuvarande systemets största svaghet.

Skogstorparna ansågos ju delvis fylla de norrländska
kronoskogarnas oafvisliga behof af fasta, väl skolade arbetare. Men
genom de åt torparna tilldelade områdena å c:a 10 tunnland
och de dem ålagda byggnads- och odlingsskyldigheterna inom
skiftet samt den alltmer framträdande principen om deras
oberoende och själfständighet gent emot statsintressena har deras
egenskap af skogsarbetare åt kronan nästan bortfallit och gör
det än mer vid den fortskridande uppodlingen af området. I
regel äro de förhindrade eller ovilliga att åtaga sig arbete annat
än möjligen i torpets omedelbara närhet. Hemmets och
kreaturens skötsel, mera jämnt och bättre betaldt arbete hos
kringboende bönder (arbetsbyte) eller vid trävarubolagens utdrifningar
och flottningar upptaga deras tid, så att biträde af dem sällan
kan med säkerhet påräknas, då det behöfs. Det är ju ej att
begära, att den som skall nedlägga all sin kraft på brytande
af bygd och från rot och ris uppröja mark och grunda ett
ställe, äfven samtidigt skall kunna vara att stort räkna på som
bevakare och handtlangare å kronopark.

Då nu en stam af fasta skogsarbetare är oeftergiflig vid en
intensivare skogshushållning, måste en fristående sådan kår
inrättas — allra nödvändigast i Öfre-Norrland med dess ofantliga
vidder och brist på tillgängliga arbetare.

Skogsarbetarnas förmåner böra bestå af: fri vedbrand, fri
mindre bostad med uthus uppförd af staten på lämplig plats i
kronopark, rätt att, om så önskas, invid bostaden odla en täppa,
och för öfrigt mot gängse pris arbete å kronopark året rundt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free